En annan sak jag är mer eller mindre hooked på är osötad nyponsoppa! Till en början tyckte jag att det var rätt äckligt, men nu har jag vant mig. Jag skulle ljuga om jag sa att det var supergott, men det är väldigt vitaminrikt och mycket kalorisnålt, och därför helt idealt som mellanmål. Själv äter jag inte socker(50 dagar idag!) och har därför utvecklat en extrem känslighet för sötma. Vissa frukter går helt enkelt inte ner för dom är för söta och sliskiga. Å andra sidan känner jag nästan på en gång om bröd eller dressing innehåller socker, vilket kan ge mig kväljningar. På personalfesten smakade jag en salsa, eller något jag trodde var salsa, men som visade sig vara barbequessås, och den smakade ketchup. Ketchup är, tillsammans med korv, rena rama styggelsen. Det är fan inte bra grejer. Undvik! Jag gör det, mest för att jag vet att knarkaren i mig kommer ta över och jag efter första bästa smakprov kommer sitta och skeda i mig. Det är sant, jag har faktiskt gjort det. Det är inget jag är särskilt stolt över, men det är den bistra sanningen.
Tillbaka till nyponsoppan. Eftersom jag inte äter socker så har jag med tiden vant mig vid smaken och jämför inte längre den osötade med den vanliga, och hur jag föreställer mig att den skulle smaka. Nyponsoppa för mig har blivit den osötade varianten, och det är väl förmodligen så den ska smaka, om inte hela världens befolkning var såna gottegrisar. Jag brukar som omväxling bryta ner knäckebröd, men man kan ju välja att bryta ner vad som helst. Som liten åt jag och min barndomskompis Stina bisvkiver, men vi åt också bara biskvierna, och då hela påsen för dom var så sjukt goda, så det gäller att passa sig. Jag kan tänka mig att det säkert är gott med Digestive i nyponsoppan, och det finns ju någon slags fibervariant av det, så varför inte prova? Lätt värt ett försök.
fredag, februari 20, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar