Mupp

Trött på att ha en massa skrot skräpandes hemma som inte kommer till någon som helst nytta har jag inlett litet projekt som gör ut på att göra sig av med skiten. När jag var sjuk sorterade jag som bekant mina dagböcker, jag fyllde också en hel flyttkartong med gamla nummer av Nöjesguiden och Rodeo, fömodligen minst tio år gamla tidningar man verkligen kan fråga sig om jag någonsin kommer få någon användning av, och har sorterat ut lite böcker jag nu försöker sälja på första bästa köpare. Därför har jag under veckan som precis gick ett flertal gånger knallat förbi ett antikvariat på Sveavägen, i hopp om att bli av med dessa. Men det har så gott som alltid varit stängt, och någon skylt om eventuella öppettider saknar denna affär. Men idag var det öppet. Jag gick in, frågade herrn bakom kassan om han köpte in, han svarade nej, varpå jag undrade om han visste något annat antikvariat som kunde tänkas vara intresserade, varpå han bara skakade på huvudet, och sen sa att jag fick kasta böckerna. Jag sa då att jag inte ville kasta dem, utan sälja dem och undrade om han eftersom han var i branschen kunde tipsa om någon, men han skakade bara på huvudet och upprepade återigen att jag kunde kasta böckerna. Varpå jag återigen sa att jag inte var intresserad av att kasta dem. Kasta dom, sa han bara. Någonstans här kände jag att det var mer eller mindre kört att få fram vad jag ville och mannen själv mer eller mindre skrek " Fattar du inte att jag inte vill ha dina böcker?" varpå jag lämnade stället.

Jag förstår verkligen inte vad som var hans problem. Han var nog en av de i särklass otrevligaste människorna jag stött på det här året, jag skämtar inte. Jag är så glad att jag inte lät mig provoceras av honom, jag tycker mest synd om honom för han tycks ju inte vilja ha varken köpare eller säljare med sin inställning. Jag vill härmed å det bestämdaste avråda alla som är intresserade av bättre begagnade böcker från att besöka Antikvariat Oceanen, där herrn håller till. Låt honom inte förstöra er dag!