onsdag, februari 25, 2009
Surkärring
Min pms är verkligen inget skämt. Nu har jag börjat knapra Omega 3 och hoppas och tror att det lär hjälpa vid nästa cykeln. Började dock med dem försent in i denna för att de ska ha någon som helst verkan. Istället var tidigare i veckan helt sjukt otrevlig mot en av mina beundrare på dansskolan. Han är assöt och trevlig på alla sätt. Har smickrat genom att kalla mig bästa dansare nu ett par gånger men senast så hade jag verkligen dansat uruselt och kände att jag var långtifrån bäst, oavsett om han ansåg det eller inte, och kunde heller inte ta till mig av det han sa. Men så där är det ibland. Det klaffar liksom inte, inget sitter och istället för att ta en paus blir jag så sjukt frustrerad och riktar all min ilska mot mig själv och förebrår mig själv. Det spelar ingen roll att han försökte trösta mig att i alla fall han tyckte jag var bäst, för där och då var det som att det inte hade någon betydelse. Det enda som spelar roll är vad jag själv tycker, och jag tyckte jag sög.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar