måndag, september 22, 2008

Han har börjat dyka upp lite som gubben i lådan den där killen som kallade mig fet för någon månad sen, som inte visste bättre än att jag kände en av hans många tjejer, och som blev stött då jag vägrade låta mig raggas upp av honom. Just för att hans minne verkade vara lika kort som hans förmåga att tillfredställa tjejer verkar vara låg.

Efter " Du är ju tjock" incidenten har han försökt sig på hälsa de gånger vi frekventerat samma klubb. Hur det nu anstår honom. Han måste vara tappad bakom någon jävla vagn om han tror att jag någonsin tänker kolla åt hans håll med något annat än förakt i blicken. Men så ser jag ju honom också i de mest prekära situationer, då han mest av allt ser ut att vilja sjunka genom jorden, som om han blivit ertappad som en tjockis med handen i syltburken. Som när jag såg honom med ännu en ny tjej i tunnelbanan i Solna C. Varpå jag inte kunde annat än skaka på huvudet, samtidigt som jag frågade mig om det kunde vara så att han kanske hade en tjej på varje hållplats, som en slags modern typ av sjöman, med en tjej i varje hamn? Och då tjejen klev på, medan han åkte åt motsatt håll, syna henne uppifrån och ner, för att konstatera att hon vare sig var särskilt snygg, eller för den delen smart. Ung, säkert inte ens tjugo, och förmodligen inte alls medveten om att hon säkert är hans tredje, eller fjärde, eller så medveten om detta men nöjd med att ändå ha fått honom, om inte helt och hållet så i alla fall litet. Vilket får mig att tänka på en rad författad av Eve, ur låten "Give it you". Hur en tjej ursäktar svinet till karl hon har med att han ju ändå kommer tillbaka till henne i slutänden. Något jag inte, hur jag än försöker, kan förstå. Är det en cynisk anpassning till omständigheterna, överlevnadsinstinkt, eller rent och skärt självförakt, som får människor att falla till föga?

Jag kunde se en liten gnutta realism i den där tjejens gestalt, precis som jag såg hos den tjej han var i släptåg med då jag var i Kista några dagar senare. Den där typen av medvetenhet som inte bottnar i något annat än den falska uppfattningen att man nog inte kan få något bättre än någon som redan har fyra andra brudar. Och att han har fyra andra just för att han är så eftertrakad( hur nu det är möjligt då han ju leker med alla), och om det inte vore hon och tre andra, skulle det vara någon annan. Och hur hon rättfärdigar sin situation med att en good man is hard to find. Utan att fråga sig om han verkligen är så jävla good.


P.s Ja, jag vet att låtraden går att tolka på direkt motsatt sätt, som att Tiffany bara är ännu en annan tjej, och Eve är Seans main girl.

Inga kommentarer: