Jag har insett att jag skulle kunna ägna resten av mitt liv åt att diskutera SATC. Jag har sett nästan alla avsnitt både en och två gånger, ändå kommer jag att tänka på något nytt och intressant varje gång. Hur fan är det möjligt? Så bra väl serien ändå inte?
Nu senast upprörs jag för vad som känns som femhundrade elfte gången av Carries naivism rörande Parisflytten och den där charmiga skitstöveln Aleksander Petrovsky. Seriöst. Till att börja med är han ju ett svin, och bara charmig på ett sätt som Carrie tycks förstå, för alla andra är han bara ett gubbslem. Hur kan serieskaparna på allvar försöka inbilla oss tittare att någon som Carrie någonsin skulle falla för någon som Petrovsky? Och då har vi ändå sett hur han är så väl mot hennes vänner, som när de är på tu man hand. Det är noll och ingen skillnad, ändå är Carrie helt jävla swept away.Fy fan vad jag hatar honom. Verkligen verkligen hatar honom. Han är så genomusel och så ofattbart läskig in i varje liten detalj att jag helst av allt önskar att jag aldrig lärt känna honom. Skolboksexempel på relationssociopat skulle jag vilja kalla honom. Jag kan inte bestämma mig för om jag tycker att manusförfattarna misslyckats totalt, eller är iaf lite trovärdiga då dom får det att verka som att Carrie går från en ytterlighet till en annan. Det var smart att låta henne iaf en gång tidigare våga säga ifrån till den här idioten, men personligen ser jag det som att han gav upp den striden bara för att vinna hennes förtroende igen så han kunde få en ny chans att krossa henne. Och så jobbar ju sociopater på sätt och vis. Men i en destruktiv relation, oavsett om den så innehåller våld eller psykologiska trakasserier, så börjar det alltid stegvis. Till att börja med är man ofta självdestruktiv innan man går in i relationen, vilket Carrie väl ändå inte var? Och för det andra sker nedbrytningen gradvis. Den här jeppen smyger sig liksom på vilket väl i själva verket gör honom till en closetcaserelationssociopat av något slag. Det är nu djupt kvinnoföraktande människor ska säga att Carrie lockade fram dessa drag hos honom just för att hon var så självdestruktiv men ni som säger det är ju helt jävla loco, och har därmed förlorat rätten att uttala er.
Så. Det var allt jag hade att säga om gårdagens avsnitt.
torsdag, september 11, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag tycker Carrie förvånansvärt ofta blir helt naiv och swept away av puckon (obs ej Aidan förstås! :) ) i den där serien. Vilket inte riktigt stämmer överens med varken hennes personlighet eller seriens tanke, känns det som.
Skicka en kommentar