Giftigt gott

Artiklarna som avslöjat att anställda på Lidl vid Solnahallen hällt ett frätande medel över butikens gamla varor, för att förhindra hemlösa från att rota i soporna i jakt på något ätbart, har skapat fler frågor än vad de lyckats ge svar på. Vem kom på att man skulle hälla frätande medel över soporna? Och hade denna människa kollat det med högre ort? ( Förmodligen inte) Var det någon av dom anställda som sa ifrån? (Förmodligen inte) Fanns det verkligen ingen annan lösning på problemet?

Som jag ser det är det här ett mycket större problem, och jag tycker det är beklämmande att personalen känner obehag över att hemlösa rotar i soporna, vilket man väljer att lösa genom att hälla gift över maten, istället för att i lönndom låta de hemlösa få ta del av resterna. ( Vilket jag skulle ha gjort) Det är ett annat att mataffärer och restauranger inte får ge bort gammal mat på grund de bestämmelser och lagar som gäller, då de allra flesta vet att datummärkningen är ganska väl tilltagen, och använder sunt bondförnuft när det kommer till att äta mat som är gammal, och då går på hur det luktar och smakar. ( Även om mat som blivit angripen av gift väl inte kan smaka så jävla gott). Sen känner jag också att om det någon vill äta sopor, vilket man ju alltid gör med risk för att drabbas av vad man nu kan drabbas av om man äter sopor, so fine by me. Bara det i sig borde väl vara förrenat med tillräckligt mycket risker för att man som butikschef inte ska krydda dom redan snart på gränsen till mögliga resterna med gift. Jag förstår bara inte.