Ryssen som slog Sverige ( och Carrie)

Igår hatade vi alla ryssar, oavsett om det så var den där rosenkindade Andrei Arsjavin, eller Alexander Petrovsky.Petrovsky för att han är så där sjukt arrogant och självupptagen som bara någon med orimligt gott självförtroende kan vara, och Arshavin och hans lagkamrater för att dom inbillade sig att dom kunde vinna. Vilket dom ju så klart också gjorde, bara för att Sverige gått från att vara tokjante,till antijante, målat upp enorma förväntningar,förhoppningar,utan att för en sekund mäta motståndet,mot vad vi själva har att komma med. Det går så ofattbart sakta att ställa om.Och gör det det får man tamefan skylla sig själv. Jag förstår inte varför hur det alltid kommer sig att vi alltid tror oss vara så mycket bättre än vad vi faktiskt är.Till en början trodde jag att Lagerbäcks taktik att trötta ut ryssarna genom att låta dem tro att det ägde spelet faktiskt skulle fungera,men när dom istället ägde det på riktigt borde väl Lagerbäck ha förstått bättre, och gjort något synnerligen drastiskt. Det är ju så sjukt uppenbart att mittfältet inte är tillräckligt bra för att varken skapa något uppåt, men inte heller orka jobba för att försvara.Varför Linderoth överhuvudtaget tagits ut om han ska sitta på bänken? Han behövs, och det mycket desperat.Han tillför trygghet och stadga, oavsett hur jävla tråkig och intetsägande han kan vara i övrigt.

Petrovsky är ett svin av värsta sort. Jag förstår att Carrie låter sig svepas med av hans förförande sätt, men precis på samma sätt som hennes förhållande med Big var mer än lovligt destruktivt, precis på samma sätt är henne och ryssens. Om inte än mer destruktivt. Jag klarar inte av att se på hur hon så ser upp till någon och söker bekräftelse, och kanske stannar kvar i hopp om att någon gång, för en liten liten stund också få den. Människor som Petrovsky är så förrädiska, just för att dom har ett sätt att manipulera sin omgivning på, så till den milda grad att man bortser från hur överjävliga dom är, bara för att dom när dom inte är det är så älskvärda. Även om jag vill hata Carrie för hennes självdestruktivitet, så kan jag inte annat än tycka synd om henne, och mig själv, för att vi så påfallande ofta visar oss ha så dåligt omdöme.