söndag, juni 29, 2008

Badu, badu,badu

Erykah Badu masade sig upp på scen efter att hennes stackars kompband fått stå och jamma i vad som kändes som en evighet,men som i själva verket var en dryg halvtimme.Själv hade jag, och stora delar av publiken då försummat matchen mellan Spanien och Ryssland, för att istället vänta på henne i drygt en timme, och det utan att kunna röra oss så mycket som en centimeter på grund av trängseln, något vissa ändå tog sig mod att orka jobba sig igenom, och då inte sällan med vinglande rödvinsglas, vilket spred skräck i publiken.Eftersom jag gick själv var jag helt utelämnad åt att lyssna på omgivningens skitsnack, något som ganska snabbt blev mer eller mindre outhärdligt, då det enda som avhandlades var gnäll om hur sen människan var, hur sen hon varit tidigare, samt hur sen hon var, samt hur sen hon varit tidigare. Något jag kan svära på att säkert hälften av dem blandat ihop med hur sen Lauren Hill var på jazzfestivalen, för bättre koll än så är det inte många som har, sorgligt nog.

Mm.Dalmasarna som stod bakom mig började gnälla efter en halvtimme och i en parallell verklighet ruskade jag om den där bortskämda idioten till pojkvän i sällskapet och förklarade för honom att ingen går på i tid när det kommer till konserter av det här slaget. Att vänta en halvtimme är mer regel än undantag om man säger så. Och till den passivt aggresiva kvinnan som bara väste åt mig att jag inte kunde stå där jag trängt mig förbi för att kunna stå ville jag bara skrika att det kunde jag ju för fan visst det, det var ju just det jag gjorde.Men eftersom jag var själv och inte hade någon som kunde ta min rygg var det inte läge.

När konserten väl satt igång var de två tjejerna som stod till vänster om mig så sjukt uppretade och bittra att dom valde att gå efter tre låtar.Jag kommer aldrig förstå mig på dessa människor.Hur kan man lägga 600 spänn på en konsert och sedan låta sig nedslås av att man måste stå och vänta en och halv timme, för att sedan gå efter tre låtar? Hur?

En annan sak jag inte kan förstå är dom som tycker detta var årets konsertupplevelse. Ni måste stått någonstan där det inte fanns några andra människor inom en radie av jag vet inte hur mycket, tyckt att ljudet var sagolikt, samt stått och pratat med någon synnerligen intressant om något synnerligen intressant i väntan på Badu, för tar man inte med sådant i beakting, ska man inte ge sig in i att försöka bedöma konserten överhuvudtaget.

Hur som.Bra var det, när det väl började.Men jag kan för mitt liv inte förstå hur kvinnan kunde försöka göra en scenshow på en sen där kanske endast en femtedel av publiken ser vad det är som försiggår där framme, och där resten av oss är utelämnade till endast ljud,och kanske i viss mån ljud.Det är skillnad på konsert och scenshow och om du ska stå och vifta med armarna så välj en bättre lokal nästa gång miss.

Inga kommentarer: