Dumt i DN

Om det ändå vore så väl att jag kunde stilla min frustration och inte låta mig provoceras av Magdalena Ribbing och hennes predikande om rätt och orätt.Om det ändå vore så väl att jag kunde leva upp till mina egna ideal och fokusera min ork och energi på sådant som faktiskt är viktigt.Men så ser jag hennes senaste krönika i DN Lördag Söndag och kan ändå inte låta bli att läsa den. På något absurt sett så vet jag att jag kommer bli provocerad, kittlas av den vetskapen och låter mig sedan fyllas av förakt inför henne och de tokstollar som tar sig tid och skriva till henne.

Inför sommaren så tar hon nu tillfället i akt och beskriver ingående hur man ska ställa sig till att äta kött med ben när man är bortbjuden.Så länge som jag svävat i ovisshet, eller helt enkelt inte brytt mig eller vetat att det finns några allmänna riktlinjer för just detta undrar jag hur jag kunnat klara mig. Jag kan tillstå att även jag kan finna det oaptitligt att se folk äta med händerna, där har även jag gränser.Men att gå så långt som att ens fråga sig hur man ska göra, utan att ens för ett ögonblick låta sunt förnuft råda och fråga sig vad som är fel med det sätt man själv gör det på, skulle aldrig falla mig in. Faktum är att jag se framför mig ett helt gäng mycket jagsvaga,osäkra och ängsliga människor och det skulle inte ta mig emot att skälla ut dem. Gör som ni vill, varför låter ni någon annan sätta upp reglerna för hur ni ska och vill leva? Jag förstår det inte, kan ni vara så vänliga och förklara det för mig? Och dom som då är dumma nog att servera exmpelvis kycklinglår, ja dom får väl tamefan stå ut med att folk står och slafsar i sig. Enklaste sättet att inte behöva ta i frågor av det här slaget är väl att helt enkelt inte servera mat med ben överhuvudtaget.