Ångest är min arvedel

Jag får sån ångest av att alla utom jag vägrar inse att sommaren är här, och därför fortfarande, eller kanske snarar återigen, går klädda som om det är i början på april. Så gott som dagligen möts jag av människor med jacka,långbyxor och sockar. I mitt fall ryker sockarn första maj, och har det väl varit en liten värmevåg, ja, då håller jag fast vid linnen, kjolar och caprijeans för allt vad tygen håller, oavsett om det tjugofem grader varmt eller knappt elva.Är det sommar så är det,det finns fan inga ursäkter. Dom enda som har dispens, och får klä sig i halsduk och mössa är flyktingar,invandrare eller turister, för dom vet ju inte bättre.