När jag och min bror som små hälsade på hans gudmor, nästan föråt vi oss på godissnören. Hon hade för en sjuåring nästan ofattbara mängder godis och glass. Godast var dock godissnörena. Jag hade för vana att knyta ihop dem så att de blev ett enda stort nystan av snören som jag satt och gnagde på. Det var mycket gott! Det är inte utan att jag blir lite sugen, bara av själva tanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar