Jag hade tänkt ta i med hårdhandskarna nu och försöka fokusera på att gå ner i vikt, äta bra och allt det där tjafset. Men sen så var jag på afrikansk dans förra måndagen och mina vader gick igenom vad som måste vara det närmaste helvetet mina vader någonsin kommer komma. Så därför kunde jag inte jogga förrän i lördags, då jag gav mig ut på en timmes lång runda kring Karlbergs slott. Jag har förstått att dansen kommer att göra min kropp så mör att jag till en början kommer behöva två vilodagar för att ta igen mig. Jag känner mig som en väldigt gammal tant, men tröstar mig med att det går över. Och dansen är så rolig att det är värt det. Jag skulle lätt kunna vara fit for fight om jag inte tog i lika förfärligt men någon sådan gen finns inte i min kropp. Jag går alltid ut stenhårt i början och ligger sedan tjugo minuter senare och flämtar för att jag inte kan få luft. Trots att jag är väl medveten om detta så är det likadant varje jävla gång. Man tycker att jag borde lära mig med tiden men icke.