Tjockiskompis

Precis som man kunde se i Generation fett, där en mormor matade sitt redan gravt överviktiga sexåriga barnbarn med fet mat, så har jag fått min släng av sleven. När jag var liten var det ingen som kunde säga nej till mig. Jag åt som om det inte fanns någon morgondag, men fick samtidigt förmaningar om att inte ta igen, inte ta så mycket, försöka hålla igen. Vilket verkligen var en stor paradox för mig. Men det fanns dom som aldrig sa ifrån. Det här är feta kvinnor i min släkt som vill ha någon att vara tjock med. Dessa kvinnor finns överallt, jag har stött på dem inte bara i min familj utan bland vänner och bekanta. Det här är människor som ofta är överviktiga, känner sig hotad av att man försöker gå ner eftersom dom då tvingas rannsaka sig själva och sitt förhållande till mat, och som vill ha någon att äta med, helst någon som också då ska vara tjock. Det här är dom som alltid försöker övertala dig att ta en kaka, en tårtbit eller en glass när man är ute och käkar, lika mycket för att testa hur stark karaktär man har, men också för att slippa vara det enda fettot som sitter där med en kaloribomb i knäet och därför blir uttittad som skäggiga damen på zoo.