Tv-avgiften

Folk upprörs över vad jag tycker är så sjukt jävla löjliga saker, och inte på ett sätt som faktiskt kan inbilla mig att dom verkligen bryr sig, utan bara för att inbilla folk att dom bryr sig, utan i själva verket göra det det minsta. När det kommer till kritan kan dom ändå inte tänka sig demonstrera, för då ska dom träffa mamma, ta en fika, gå på en utställning, det är kallt, regnar, och dom vågar inte stå för sina åsikter. Falska töntar.

Att inte fler reagerar mot tv-avgiften, är mot bakgrund av just detta en fullkomlig gåta. Det är överförmynderi på så hög nivå att det inte kan, och förmodligen aldrig kommer, överträffas. Det har ingen betydelse om man har dålig mottagning, eller de digitala sändningarna inte fungerar, har du en en tv-mottagare måste du betala. Hallå? Vilken kommersiell produkt skulle komma undan med att begära betalning för en vara eller tjänst som inte kan komma kunden till del? Ingen! Ändå accepterar folk det här, och har så gjort i flera hundratals år. Fuck vad sur jag blir. Den här frågan är av sådan art att ju mer jag tänker på den, ju mer förbannad blir jag. Framförallt av den ökande känslan av total maktlöshet som mer eller mindre tar över mig och gör mig så sjukt frustrerad.

Var bor den människa som inte har någon som helst teknisk utrustning som skulle kunna ta emot tv-sändningar. Snälla för mig till den människan? Jag vill bli den människan. Även om det så innebär att jag måste flytta upp till en fjälltopp, kasta ut dator, tv, dvd, radio, och mobiltelefon. Bara för att få nöjet att visa Radiotjänst fingret.