Pappa är vad han äter

Om jag var med i Du är vad du äter, vad om något i min kosthållning skulle Anna Skipper anmärka på? Att jag äter efter klockan åtta på kvällen? Att jag dricker ett par öl i veckan? Att jag har smör i gröten? Jag måste ha världens lägsta ämnesomsättning, någon annan vettig förklaring till att jag inte går ner finner jag nämligen inte. Jag tränar rätt rimligt och undviker såväl fett som socker. Så varför händer det ingenting? Visst att jag vill ha svar på den frågan, men inte så gärna att jag är beredd att lägga mitt liv i händerna på Anna. En som jag dock hotat med att anmäla är min pappa. Pappa börjar närma sig hundra pannor. Vilket inte låter mycket, men om ni försöker föreställa er en gänglig ganska spe finne på 170 cm som efter lumpen lagt på sig 40 kg bara runt magen, så är ni inte helt fel ute. Han är den som gnällt på mig om min övervikt sedan jag var tio år gammal, men nu är rollerna helt ombytta. Jag, min bror, pappas sambo, alla är vi en smula bekymrade. Pappa ursäktar sig med att han springer i skogen en månad om året, och att han försöker. Men försöker räcker för fasen inte. Jag sa att han borde börja gå ut och gå men det är tråkigt? Vad fan tror du allt jag har försökt åstadkomma hela mitt liv? Tror du det har varit lätt? Roligt? Jag föreslog spinning och simning också men tråkigt, tråkigt, allt är tråkigt. Men om jag hotar med Du är vad du äter igen kanske han ändrar sig.