Memory

Bara för att min pappa någon gång under min uppväxt sa att alla borde kunna sitt kontonummer utantill, om det av en händelse skulle råka vara så att man träffade någon på stan som ville sätta in pengar på det om man mot förmodan kunde det utantill,så lärde jag mig givetvis mitt kontonummer utantill. Kan det fortfarande. Är dock alltid lika nojjig för att jag inte kan det, så hälften av alla gånger måste jag dubbelkolla det.

Jag kan också mitt lånekortsnummer på Solna Bibliotek. Det för att jag är så förbannat lat att jag, när jag inte hade internet ännu, inte orkade ta upp lånekortet ur plånboken för att knappa in på internetdatorerna de har på bottenplanet. Ibland kan min obotliga lathet komma väl till pass. Jag bara undrar vad kontonumret och bibliotekskortsnumret möjligtvis kan ha eliminerat ur min hjärna. Sunt förnuft möjligtvis?