Är min flickvän otrogen?

Grrrr. Finns nog inget som provocerar mig så mycket som kommunikations-problem. Jag är på intet sätt skonad från kommunikations-problem, men de gånger jag har problem med kommunikationen är det aldrig mitt fel, utan alltid omgivningens. De tror att jag kan läsa deras tankar, tror att de kan läsa mina, eller så har de noll och ingen som helst aning om vad de vill ha sagt eller vill få fram. Och där någonstans brukar jag ge upp. Mitt tålamod har tagit slut och jag har sedan länge slutat lyssna och lämnat dem åt deras öde. Rätt åt dem!

Och så kommer det till kommunikationsproblem i relationer. Maj gaaad vad glad jag är att jag är så uppriktig, ärlig och rättfram som jag är. Även om det kostade mig Mr Magic himself, så hade det ju hänt förr eller senare, så bättre förr än senare. För att hemfalla till att fråga Katerina Janouch istället för min partner, så desperat vill jag aldrig bli.

Samtidigt finns det ju något väldigt beklämmande med att det här paret inte tycks kunna kommunicera med varandra. Men det är också upprörande, och det mest provocerande med könsrollerna i dagens samhälle. Att kvinnor förväntas prata med väninnor, inte med sina pojk/flickvänner om relationsproblemen, medan männen helst inte ska prata om problemen överhuvudtaget. Helt seriöst? Är det så man skapar ett hållbart förhållande, så vill jag inte ha något.

Men hur i hela friden tänker den här arma killen? Hur ska Katerina veta om hans flickvän är otrogen eller inte? Hur resonerar han när han gör den logiska kullerbyttan att istället för att gå till källan, dvs flickvännen, söka hjälp hos Janouch? Ja jag vet, det är för jobbigt att fråga flickvännen själv, det vore ju helt ödesdigert, för då skulle han ju ertappas som en svartsjuk supersnokare, och då skulle skulden falla på honom. Men å andra sidan skulle han kanske få ett rakt svar, istället för Janouch " Ja kanske, kanske inte". Jag förstår som sagt var fortfarande inte.