Jag önskar verkligen att jag bara umgicks med smala människor för då skulle jag inte ha några som helst problem med att motivera mig själv att gå ner i vikt. Nu använder jag alla tjockisar i min omgivning som en förevändning för att slippa. Lika ofta som jag betraktar dem lite på avstånd och fruktar för att själv bli lika tjock, lika ofta om inte oftare tänker jag som så att om dom är tjockare än jag och ändå inte gör något åt det, varför ska då jag?