Stoppa valfriheten

Jag hatar min beslutsångest.Den har jag närt i många år nu, med betoning på ångest.Jag vet att jag inte kan fatta rätt beslut för att jag oavsett vilket beslut jag än fattar kommer tycka att jag fattat fel beslut.

Nu står jag och väger om jag överhuvudtaget ska ge mig in i projektet det kommer innebära att åka till Uppsala Reggae Festival.Det som talar för är bra musik.Allt annat talar emot.Jag har gett mig själv fram till torsdag att bestämma mig.Eftersom vädret är så jävla crappy kan jag inte ens kolla om mitt tält är helt.Inte för att jag tror att någon kommer bry sig ifall mitt tält har en trasig tältpinne,sannolikheten att jag hamnar i någon annans är rätt överhängande, och sannolikheten att jag lämnar tältet åt sitt öde när jag vaknar på söndagmorgon är ännu större.Jag har en sovsäck men inget liggunderlag och jag tänker inte köpa ett bara för en fjantig festivals skull.Men ändå.Jag vill vara fly när jag tältar.Leva upp till bilden jag har av mig själv som någon som kan det här med friluftsliv.Men hur mycket jag än vet att jag kan det här med friluftsliv efter 26 år med en friluftstyrann som tvingat mig plocka bär tre veckor om året, så börjar jag bli för gammal för kylan,leran och fyllan.Så vad är alternativen? Bo på vandrarhem? Ta en taxi hem? Skippa sista akten och ta sista tåget? Alla dessa val tar död på mig.Den som överlever får se.