Veckans vardagshjälte

Igår när jag åkte nattbuss lät chauffören en tjej som vände upp och ner på sin väska utan att hitta sitt kort åka ändå. Och sen plockade han upp en kille som försökte springa ifatt bussen på Vasagatan också. Börjar jag bli gammal som blir rörd av sånt här? Personligen upplevde jag att tiden stannade, situationen blev påtagligt lik trisslottsreklamen . "Plötsligt händer det". Det finns vettiga människor i Stockholms lokaltrafik.