Eftersom jag själv försöker gå ner i vikt, och vet både hur enkelt och svårt det kan vara, blir jag enormt provocerad av alla (tjejer) i min omgivning som påstår att dom försöker men inte ser några resultat. Å ena sidan gnäller dom som fan över hur tjocka dom är, men orkar inte gå och träna mer än på sin höjd kanske ett par gånger i veckan, och då bara för att få spatsera runt i gymmet i sina nya träningskläder, som dom köpt för att uppmuntra sig själva, och för att bli mer motiverade. Å andra sidan har dom noll och ingen karaktär och tror att den där lilla rundan dom gick i gymmet bara för att visa upp sig, rättfärdigar att dom samma kväll stoppar i sig godis till ett uppskattat värde av deras dagsbehov av kalorier. Dom tycks sakna förmåga att se samband mellan vad dom äter, och hur mycket dom tränar, eller så försöker dom inbilla sig att deras ansträngningar, hur små de än må vara, måste vara tillräckliga, utan att förstå hur dom hela tiden motarbetar sig själva. Jag undrar om dom här tjejerna i själva verket kanske vill vara tjocka. Och därför lyfter jag inte ens ett finger för att stötta dem, det är slöseri med min tid och energi att försöka få dem att förstå, då de inte själva vill. Dom tycks i alla fall inte vara så pass feta att dom inte klarar av att vara feta längre, dom står inte på randen till självmord på grund av sin övervikt, dom tycker det är värt besväret att se en hel veckas träning gå upp i rök bara för att dom blir sugna på en pizza på lördagkväll. Man kan givetvis fråga sig om dom överhuvudtaget behvöer gå ner, vilket är en högst objektiv fråga. Men det är inte det som retar mig, det är att dom gnäller så förbannat om att dom inget annat vill, då allt dom gör talar för det motsatta. Om dom verkligen skulle vilja gå ner skulle dom antigen ha gått ner för länge sen, eller så skulle dom ha rannsakat sig själva tillräcklgit för att inse vad som kommer krävas av dem för att nå målet, och sedan frågat sig om dom var beredda att göra det uppoffringar det skulle innebära, och sedan inte avvikt från planen för att nå dit. Inte ens för en pizza en lördagkväll.