Och inled oss icke i frestelse

Jag har gjort vad som känns som ett ton julgodis, och detta utan att smaka så mycket som ett endaste litet kryddmått. Vi snackar nada, inget, noll smetsmakning. Och då har jag gjort tre satser knäck, två satser ischoklad och tre satser kola. Jag tar upp detta bara för att skryta med min enorma viljestyrka, men också gnälla lite över hur jävla jobbigt det är, för nu börjar jag bli så sjukt jävla sugen på allt jag gjort att det knappt finns ord att beskriva. Jag har lovat mig själv att inte äta något julgodis eller annat sött eller onyttigt innan julafton, och även om jag inte tvivlar på att jag kommer lyckas hålla detta löfte, börjar det blir svårare och svårare ju närmare jul det lackar. Framförallt för att gottegrisen i mig tycker att jag ju lika gärna kan börja nu. Varför inte liksom? Gottegrisen tror också att jag kan hantera mitt sockerberoende och försökte igår övertala mig att äta de tolv bitarna mintchoklad som blev över efter att jag gjort ischoklad, och det genom att intala mig att jag ju skulle kunna hålla mig till bara de tolv bitarna, och strunta i den fulla plåten med färdig ischoklad. Nu känner jag mig själv tillräckligt väl för att veta att det inte kommer hända. Så därför lät jag bli.

Till detta kommer alla frestelser på jobbet. Helg efter helg har det nu bakats upp julfika med saffranslängd, pepparkakor, glögg, ischoklad och lussebullar, vilket fått folk att bli sockerhöga nog att orka hela natten igenom. För egen del håller jag mig till mandariner, om jag inte råkar sitta mitt emot min kollega som är allergisk och närmast svimmade av syrebrist för att jag råkat skala några för många i hennes närhet. Eller passionsfrukt. Mandel. Det är ju verkligen supergott. Super.

Nu försöker gottegrisen förhandla sig fram till att jag kan få tjyvstarta på söndag, då jag kommer sitta på en buss hela dagen. Då tycker gottegrisen att jag gott kan få smaska lakritskola, knäck och ischoklad så det står härliga till. Men tyvärr känner jag mig själv tillräckligt väl för att veta att där jag inbillar mig att godiset kommer räcka hela vägen till Borås, kommer det på sin höjd räcka till Gnesta.