onsdag, december 03, 2008

Den som inget frågar får ingenting veta

Av någon outgrundlig jävla anledning tycks alla i min omgivning komma till mig när dom undrar något. Vet du var hon sitter? Vet du vad han heter? Vet du var det ligger? Jag håller tamefan på att bli tokig. Vem har dött och utsett mig till det allvetande oraklet? Vem har som i ett trollslag gjort alla andra människor runt omkring mig till lata och oförmögna jävlar som inte vågar gå till källan, eller inte känner till det däringa google. Okej att jag är nyfiken, men jag är fan inte din personliga uppslagsbok. Har aldrig varit, kommer aldrig bli! Kom över din blyghet, det är ingen som kommer döda dig för att du frågar dem som vet. Och om det råkar vara det, så är det bara lite kosmisk payback för alla gånger du plågat mig med dina dumma jävla frågor.

Det är i synnerhet en sugga i min närhet som plågar mig med sitt ständiga frågande. Och jag är den sista som vet svaret på hennes idiotiska jävla frågor. Hon går i min dansgrupp och på mina danslektioner har jag fullt jävla sjå med att hålla reda på mig själv, mina armar,ben och trumsignaler, för att orka bry mig om huruvida vi börjar med höger eller vänster arm under koko, eller vänster ben i koko sans. Jag vet så klart svaret, men jag gör det utan att tänka på vilken arm eller vilket ben jag använder och att försöka komma fram till vilket bara för att hon vill, det ställer jag tamefan inte upp på. Fråga den som vet, den som gjort dansen, han som dansat dansen hela sitt jävla liv. Inte jag. Jag är bara en simpel jävla amatör. Visserligen en av dom bättre i klassen, men likväl bara en simpel amatör. Hon frågade inte bara tusen frågor om koreografin, som jag omöjligen kunde svara på. Hon undrade också om jag visste ifall vi som ska uppträda på julavslutningen var tvungna att betala inträde. Now, hur i hela jävla världen ska jag veta det? Asså jag får lust att slå henne i huvudet. Eller i alla fall ge henne en rejäl jävla utskällning och kalla henne dum och feg, eftersom det är precis vad hon är. Eller snarare en uppläxning av slaget du får väl fråga den som vet, inte mig. Men tyvärr är jag så jävla rädd för att uppfattas som mer än en bitch än vad jag redan är och försöker vara så snäll och trevlig som bara möjligt, även om mitt tålamod håller på att rinna all världens jävla väg med henne och hennes gelikar. Fast egentligen är jag nog mest förbannad för att hon är smart nog att fråga mig, då hon vet att jag inte kommer våga säga ifrån, utan snällt svara på hennes frågor så gott jag kan.

Inga kommentarer: