Tråkiga trailers

Innan Be kind rewind visades trailrarna till Forgetting Sarah Marshall, My blueberry nights och Semi-pro. Och det som hade kunnat vara en stegring om ordningen mellan dem varit annorlunda, blev nu istället ett mycket dramatiskt händelseförlopp. Till att börja med var jag inte alls inställd på den plumpa och mycket raka humor som kom sig till uttryck i Semi-pro som inledde det hela, det gick alldeles för fort och präglades av alldeles för mycket överspel, men ändå med en viss air av seriositet kring sig, som gjorde det mycket svårt att ta till sig. Och Forgetting Sarah Marshall kommer jag nog inte se på bio, även om jag avgudar Mila Kunis och Kristen Bell så känns den minst sagt ofräsch. Kontrasten till den sista av filmerna, My Blueberry nights, med Jude Law och Norah Jones kunde inte ha varit tydligare. Det bara skrek av pretantioner. Där springer dessutom Natahlie Portman omkring som någon lite yngre slags Susan Sarandon med en fräck dialekt, som inte på långa vägar var tillräckligt genomarbetat och jag bara dör. Det är så enormt jävla pinsamt. Men det lilla jag hann se av Rachel Weisz insats så finns det ändå något sevärt, sen om det väger upp resten av verket är väl föga troligt.