Förut svarade jag nästan alla idioter som skrev till mig på Happy Pancake. Det spelade ingen roll hur fantasilösa deras mejl var, jag avvisade dem vänligt men bestämt genom att ta mig tid att faktiskt formulera ett vettigt svar. Men nu har något hänt. Jag är fullkomligt skoningslös. Helt obarmhärtig. Någonstans på vägen har jag insett det fullkomligt fruktlösa i att skriva till någon jag inte har, eller någonsin kommer ha, något intresse för. På en sajt som Happy Pancake riskerar man dessutom att, även om man avvisar någon, på något sjukt sätt uppmuntra personen ifråga, vilket leder till att man dras in i en härva av kallprat via mejl. Föga angenämt.
Nu är det alltså slut på det. Jag raderar helt sonika alla de brev ( nu låter det som om jag får flera hundra i veckan, så är inte fallet ) som går ut på att göra sig fyndig över min presentation, skickar mig sitt nummer, direkt frågar om vi ska ses, följer standardformulär 1a vad gäller nätdejting och undrar var jag bor, gör annars och vad jag jobbar med? samt dem som inte har något bättre att komma med än att jag ser bra ut.
Det här faller i de bästa fall väl ut. Men vissa har bara gett sig den på att dom ska få mig till att svara. De är nätstalkers. Senaste exemplet var en kille som började med att skriva "Okej nu kör vi, du har varit singel länge nog" vilket väl underförstått ska betyda att han var den jag så länge letat efter. När jag inte svarade på det skickade han nästa dag ytterligare ett mejl där han bara skrev "Okej, slipp då", bara för att understryka att han nu gett upp, och vilket gigantiskt misstag jag gjort som inte gett honom chansen.
Det här är alltså vuxna människor. Som beter sig som om de fortfarande gick i grundskolan. Känslomässiga krymplingar som inte klarar av ett avvisande, som inte ens är att räkna som ett avvisande. Vissa människor upphör helt enkelt aldrig att förvåna.
lördag, augusti 15, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar