2010

Årets låt: Crown H.I.M - Lutan Fyah. Eller Save yourself med Jah cure. Eller Big Machine med Mr Lexx.

Årets film: Inception.

Årets läsning: Filter. Bästa underlaget för conversationstarters ever tror jag.

Årets outfit:Mohedasandaler, jeansjacka, brun skinnväska, svart fodral och fina stora örhängen. Samt överdrivet mycket Versace Christal Noir.

Årets album: Love me back, Jazmine Sullivan samt Facit, Säkert.

Årets bästa köp: Min säng.

Årets sms (inkorg):" Vin check. Kondomer check. Kåthetlevel i topp. Ses vid 22.30."

Årets sms (skickat): Av respekt för mamma och pappa som ju av statstiken att döma läser detta så fegar jag ur. Men på det ovanstående följde en rätt illustrativ bild av vad som skulle hända senare. Så får ni använda er egen fantasi.

Årets tre bästa resor: Lövånger, maj då jag fick träffa underverket Nils Eddie Juhani. Uppsala reggae festival då jag blev sittande på tåget i 45 minuter på grund av personalbrist. Och varje minut jag fått sitta shotgun med <3.

Årets nya bekantskaper: <3.

Årets insikt: Livet är väldigt kort och väldigt sårbart. Har inte tid att sitta och fundera på saker och ting, eller omge mig med engergitjyvar som drar ner mig känslomässigt.

Årets besvikelse: Mavado på URF. Jag älskar honom verkligen i djupet av mitt hjärta men den spelningen kommer nog vara den i särklass sämsta konserten jag sett väldigt lång tid framöver. Bara att få se honom var stort men att han sen gjorde en så kass spelning grusade det en aning. Och om vi ska vara allvarliga för en stund.

Årets lärdom: Att jag psyiskt är starkare än vad jag någonsin kunnat föreställa mig. Jag gick igenom något av det svåraste jag gjort i hela mitt liv, och allt som krävdes för att jag skulle komma ut levande var två veckors mental förberedelse.

Dagens låtrad

"It´s a joke, it´s a game, why I´m still keeping score? I´m in pain, I´m ashamed. I´m a woman, hear me roar"

101227

Nu finns Strictly the best 42 uppe på Spotify. Bara det bästa! Har flörtat rätt friskt med en av artisterna på den skivan, men vem tänker jag inte avslöja!

Min mamma har varit här och om det finns något som är lite roligare än att blogga så är det att tjafsa med henne. Vi har tjafsat om hur man sorterar disken, om huruvida hennes tändare får ligga framme, att jag vägrade visa henne hur man loggar ut från FB, att jag vill att hon ska slänga äggskalen direkt och inte lägga dem i ett glas först, hur saker ska stå i kylskåpet. The list goes on.

Hon åkte hem igår och efter att jag lämnet henne på Bromma flygplats gick jag förbi Bromma Blocks för att kolla om jag kunde hitta något på rean. På Cubus hittade jag ett skärp. I övrigt kammade jag noll. Jackan jag spanat på sen oktober var på rea men den är samma färg som jackan jag redan har så då spelar det mindre roll att den är desto varmare. Klippte mig av en klåpare som tog tjugo spänn för att föna och styla och det utan att säga till innan. När jag beklagade mig på FB var det dock en barndomsvän som nu bor i Spanien som tog ner på jorden och sa att där kostar allt extra, så tjugo spänn är helt okej.

Gick på rean idag också, men nu i stan. Köpte en magtröja men den var inte på rea. Ansiktsmask och lite annat krafs. Glömde så klart fotfil så det blir till att traska till Vällingby imorgon. Inte mig emot.

Var jag än vände mig idag så stod dom där, pojkvännerna som blivit meddragna. Om de inte följde med i en svans efter sin flickvän stod dom som förstenade på det ställe där de var allra mest i vägen. Varför? För att de ska kunna ljuga för sina tjejer när dom frågar om kjolen som är en storlek för liten får dem att se tjocka ut? För att de inte orkar med tjafset som skulle uppstå om de sa att de hellre stannade hemma och kollade på vad som nu faller dem i smaken? Eller är jag könsstereotyp och fördomsfull nu? Det är bara det att dessa killar inget säger och är helt uttryckslösa i ansiktet. Och varför är det så viktigt för dessa tjejer att ha med killarna? För att de inte ska känna sig ensamma? Skulle det inte gå mycket fortare om de gav sina killar ledigt för en gångs skull? Ett förhållande kräver inte att man ska vara tillsammans hela jäkla tiden, faktum är att det nog är ett rätt bra recept för hur man lättast tar död på romantiken.

Om en timme drygt börjar repriseringen av Ingen bor i skogen. Det tänker jag inte missa! Speeddejt!

God jul !

2010 - Musik

Skivor:

Jazmine Sullivan - Love me back.
Andra skivan är bättre och självsäkrare än Fearless. Rösten är lika stadig som tidigare men texterna är bättre och produktionen snyggare. Jag är förvånad över att så många andra förbisett denna skiva, som om det bara finns plats för ett fåtal rnbskivor på bästalistorna.

Romain Virgo - Romain Virgo.
Jag överdriver inte när jag säger att den här skivan inte har ett enda dåligt spår. Det är välgjort, om än kanske en smula slätstruket emellanåt. Tänkvärt men samtidigt lättsmält.

Robyn - Body talk.
Egentligen gillar jag bara hittarna. Tycker hon svävar iväg för mycket produktionsmässigt i vissa fall, men om man tar summan av alla delar så, ja ni vet. Sen går det inte att bortse från hur jävla gigantisk hon är som artist, och då får man ta sig precis hur stora friheter som helst.

The Dream - Love king.
The Dream är 00-talets Prince. En uttjatad liknelse visserligen. För mig är det en gåta hur någon som ser ut som en chowchow kan få så heta tjejer och det gör honom bara ännu mer intressant.

Säkert - Facit.
Att lyssna på Säkert utan att börja gråta över hur hon lyckas få till varje textrad kräver en kraftansträngning. I alla fall från min sida. Det är som om någon kikat in i min hjärna, läst alla mina tankar, och bestämt sig för att göra träffsäker svensk pop av det.


Låtar:

Courtney John - Love is.



Mavado - Gyal a mad ova.



Jazmine Sullivan - Holdin you down ( going in circles)



( Jag har redan hunnit ångra mig)

Rytmer:

Dancehall
- Cosa Nostra ( 1 6 2)

- Multi symptom

- Bad people

- Gala

- DNA

- Mad Collab

Reggae
- Major

- Feelings

- Cardiac Bass

- Classic

- Gun powder

101221

Mamma och ringer och väcker mig jag ska inte säga vilken tid på dygnet och undrar om det finns schampoo, duschcreme och hudlotion i Stockholm. Nej det har vi inte här så det får du stå för själv. Det är väl inget jävla hotell heller? Skämta bara. Schampoot håller faktiskt på att ta slut så det är väl lika bra hon ta med sig sitt eget och sen lämnar kvar det. Så snål är jag, haha. Skäms inte ens för det.

Hur jag ska orka masa mig till Bromma flygplats imorgon klockan halv elva är för mig en gåta. En gåta I say. Men det ska bli så kul att träffa henne. Senast var i maj och då var hon inte riktigt sig själv för hon fick inte röka. Ska skämma bort henne grande. Enda fnurran på den tråden är att Änglagård är utsåld. Det löser sig. Får bli moule marinere istället.

101218

När jag var i Vällingby i tisdags och rekade julklappar till mamma och mellandagsreafynd var det en man som apropå ingenting frågade mig på finska om jag hade en cigarett. Apropå ingenting. Han kom från ingenstans och ba har du en cigg. Och min reptilhjärna reagera på en gång, så snabbt att jag faktiskt blev förvånad själv, och svara den jag röker inte. Och han ba bra det ska man ju egentligen inte. Och sen gick jag till tunnelbanan. Jag får hela tiden höra att jag inte ser speciellt finsk och nej vi gör inte det i vår släkt. Pappa har en judekran, jag har olivhy och är en klassisk whotey ( white girl with a booty) så det här tog mig helt på sängen. Men jag ser tillräckligt finsk ut för att en gammal gubbe, tillika expert, ska kunna pricka in mig i en klunga. Sen bor det ju absurt mycket finnar i Vellikylässä så han kanske bara chansade. Men i alla fall.

Jag skriver för er

Med sin senaste låt visar Ken Ring verkligen var skåpet ska stå. Det kanske finns dem som har bättre teknik men flowwise och rent stilistiskt är han oöverträffad.

Skamsköljning var det här

Och förra helgen när jag skulle handla på Hemköp drog jag ner en ask med kanel och fortsatte bara vidare in i butiken trots att en personal såg mig. När jag såg att han såg mig vände jag om och gjorde en ansats att plocka upp påsarna men han hann före.Überskäms.

Dagens Sparköpsartikel

Det här ser mer ut som ett tortyrredskap tycker jag. Men jag antar att jag bara är avundsjuk eftersom min syndaktali gör det omöjligt för mig att använda den här tingesten i allmänt tal kallad Toe Relax. Syndaktalin tror vi, dvs min familj, kan ha något att göra med lite lätt inavel några generationer tillbaka. Nog om det.

Problemet med Sparköpskatalogen är ju att vissa saker verkligen är funktionella. Skulle inte banga på en lökskärare till exempel, har sett den i arbete och vet att den är asbra. Sen fanns det kökshanddukar som var billiga med så det är med viss ambivalens jag gör mig rolig på Sparköpskatalogens bekostnad. Jag kommer säkert ångra det om femtio år. Helt säkert.

101217

Först nekade jag en kvinna på tuben min Metro och sa att hon kunde få den när jag läst färdigt. Just då höll jag som bäst på med City. Självklart blev jag färdig när hon klev av så hon fick aldrig tidningen. Dåligt samvete för det. I Råcksta såg jag med egna ögon hur en tjej tappade sin ena vante utan att märka det. Vanten låg kvar helt ensam, övergiven och eländig. Själv satt jag i tåget och kunde inte göra så mycket mer än bara vara. Men ångesten. Jag hatar ensamma vantar, de är så sorgliga. Jättejätte sorgliga. Och nu läser jag att Arsenal får möta Barcelona i nästan omgång av CL. Man ba jippie fakking ho. Okej vi har en kort ryss, man dom har en kort latinamerikan så det går ju på ett ut men nu får nog Wenger se till att sluta jiddra och börja trolla lite. Mitt hopp står till Samir Nasri. Mi love yuh!

Bonde söker tröst hos Linda Isaksson

I onsdags gjorde bönderna sina val och igår kunde man läsa en intervju med samtliga bönder om hur de resonerade. Bland annat sa Johan att Bordeaux passade honom och Amanda perfekt för att hon älskar gamla hus och gator. Hmmmmmmm. Jonas sa att det är lättare att lära känna någon i värmen, apropå att de fick åka till spanska solkusten. Och så Tomas då, som fick åka med sin kompis, vad hade han att komma med? Jo, nu vet ju tjejerna att han finns där ute och att han är populär på internet. Du Tomas, det är det väldigt många som är.

101216

Det är mer eller mindre snöstorm ute. Berätta då för mig varför jag överhuvudtaget ska bry mig? Snön kommer blås upp i ansiktet på mig och ha smält bort mitt smink innan jag ens hunnit till tuben. Men jag luktar gott i alla fall. Det är inte rävmössetajm än, jag tänker vänta in i det absolut fakking sista innan jag tar på mig reven.

Omkostnader

Jag skäms lite för att jag gillar såna här rytmer för de låtar så daterade. Någon som fattar vad jag menar? Hursom. Asskön låt. Jag har gått igenom skörden av låtar från året som gått och Lutan är mannen bakom flera av dem. Love, Crown him och All nite. Hoppas han kommer till Uppsala nästa år, förra gången han var där var han inte alls särskilt bra men med dessa tre låtar i bagaget tror jag han skulle få en större publik och göra bättre ifrån sig än sist. Man kan bara hoppas.

Musikhjälpen

Ingen har väl missat Musikhjälpen? P3 sänder dygnet runt i en vecka, spelar bara önskelåtar, tre programledare är instängda i en liten glasbur på ett torg i Malmö och får bara äta måltidsersättning. Alla pengar går till Radiohjälpen, och i år för att stoppa handeln med barn.

Självklart är det en massa artister som besöker programmet och spelar sina egna låtar, eller önskar andras. Men Axwell han bestämde sig för att önska sin egen låt och pröjsa 5000 för att få höra den. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Han gjorde det dessutom helt utan självironi. Mmm. Vem som följer i hans fotspår återstår att se.

Jag tycker verkligen om Musikhjälpen. Men att se de här artisterna som tjänar astronoma summor bli helt uppjagade för att de skänker en röding är lite pinsamt. Om en privatperson kan skänka 10 000 så blir det lite patetiskt att höra någon böna och be Sveriges alla vd:ar skänka tusen spänn. Just saying.

Själv ska jag skänka 100 kronor men inte önska. Jag kan inte bestämma vilken låt jag vill höra.

....

En del av mig tänkte "Dom måste ha retuschat den där bilden vääääääldigt mycket för hon ser så smal ut". En annan tänkte " Så där vill jag också se ut". Så kan det se ut i en bantningskadad människas hjärna en morgon i december 2010.

101215

Pratade bantning och mat med kompis och precis just då kom en ganska kraftig kvinna och ställde sig precis intill oss. Asså, jag väger kanske två tredjedelar av vad hon väger. Korvfingrar och tunnhårig. Och för ett ögonblick övervägde jag att faktiskt sluta prata om det bara för att hon kanske tog illa vid sig. Men sen kom jag på mig själv att ta överdriven hänsyn. Jag kan inte ta ansvar för hennes känslor, och det här är något jag måste påminna mig själv. Jag måste lita på att hon faktiskt säger ifrån om hon tar illa vid sig, och inte ta ut något förskott. Och till att börja inte vara fullt så självupptagen att genast tro att hon överhuvudtaget bryr sig. Problemet är ju bara att jag utgår från mig själv och som det gamla mobboffer jag är, tror jag alltid att allt folk säger är en pik. Okej, i viss mån har jag vuxit ifrån det här beteendet men jag har en osviklig förmåga att tolka allt, oavsett vad det är, som något av en pik mot mig. Det kan vara precis vad som helst.Utan några som helst överdrifter.

...

Godmorgon mina underbara läsare! Tänkte låta er börja dagen med den här underbara låten. Blir man inte tårögd när man hör den är man endera cyniker eller psykopat. Jag älskar den och är, trots att han är alldeles för smal för min smak, beredd att gifta mig med honom. Han har liksom i en låt lyckats sammanfatta hela min livsfilosofi. Det här reggaens Love is all you need. Kanske inte kommer slå i år men om femtio år kommer den vara en klassiker. Helt övertygad.

Såg en teaser för Jah Cures nya skiva som är tänkt att släppas nästa år. Gästande artister är Rick Ross, Jazmine Sullivan, Mavado, Keri Hilson och, ingen mindre än en annan av alla mina män, nämligen Tupac Shakur. Nu tror ju Jah Cure säkert att han är en värdig arvtager till Tupac, och försöker rida på att de bägge suttit inne, men jag är ändå väldigt nyfiken på det här. Det kan bli precis hur som helst. Jag är dock liiiiite orolig för att Jah Cure rör sig alltför långt bort från där han hör hemma. Låten med Rick Ross föll mig inte alls i smaken. Inte på grund av Rick Ross utan på grund av beatet. Cure funkar helt enkelt inte på såna beats. Inte i mina öron i alla fall.

....

En annan anledning till att jag varit så frånvarande här är att jag fastnat framför twitter. Fullkomligt beroendeframkallande. Borde vetat bättre. Iaf. Vill man följa mig så heter jag kuhmitzastylin. Jag tänker inte berätta varför.

Topp hundra

Har ägnat helgen åt att snickra ihop en årsbästalista. Det är mycket jobbigare än vad det låter. Till att börja med finns inte alla låtar i Spotify. Men sen upptäcker jag fler och fler låtar jag "glömt" och tvingas göra om vissa av dem mer eller mindre. Ironin i att vissa låtar jag vill ha med inte finns och att de låtar jag inte tror finns faktiskt gör det. Monumental. Dem jag saknar allra hårdast är Reggae Music med Sizzla, Save yourself med Jah Cure och Imperfectly Perfect med Pato Pooh och Ricky. Ah well. Save yourself hade till råga på allt hamnat på topp tio om den funnits och det verkligen svider att den inte finns. Men jag är extremt glad att Big Machine finns. Närmast obeskrivligt glad.

Håll till godo.

Har snokat runt bland andras listor och är förvånad över hur lätt folk tar på begreppet ÅR. Ett par låtar som återkommer är Drakes Best I ever had och vad som helst från Alicia Tangents senaste och bägge dessa kom 2009. Var är världen på väg?

Stjärngossar

När det är rytmtorka blir de rytmer som ändå kommer sönderhajpade. Som denna. Kom innan helgen och under helgen har jag suttit och bevittnat hur hela dancehalltwitter suttit och verkligen kramat ihjäl alla medverkande samt Chimneyrecords. Själv tycker jag den är med nöd och näppe godkänd. Det känns som att vara från en annan planet att se alla andra gilla något man själv borde tycka om. Fullkomligt absurt.

Då tycker jag Winnings är så sjukt mycket bättre. Inte jättebra men min pundarsmala make är grym.

Dagens dikt

I can put my best dress on
and my hair all done for you
And you still wouldn't say
I'm Pretty
And I can spend my whole life doing
Everything you asked me to
And you wouldn't appreciate
What I'm giving
Noooo No No

And if I'm not good enough
Then baby there's the door
I bet You You won't find another fool
Gon' give you more

Baby, I don't wanna waste my time
Changing how you feel
If you don't want me
Someone else will

If I'm Not
If I'm Not
Good Enough

101209

Jag älskar att kasta saker. Åh vad jag älskar det! Sen jag flyttade in i min lägenhet har det blivit något av en tvångstanke. Jag kastade säkert två säckar med kläder,skor och väskor som gick till Läkarmissionen, och det kändes så obeskrivligt sköööööönt! Jag vill inte ha mitt hem nedlusat med en massa saker jag inte använder som bara tar upp en massa plats. Vill inte. Min mardröm är att jag vaknar om femtio år och inte kan röra mig i min egen lägenhet för att jag samlat på mig så mycket grejer. Jag är absolut livrädd för att bli en "hearder", en sån man ser på Rent hus. Min farfar var det. Det gick ju inte direkt till överdrift, både han och farmor har den lätta efterkrigstidsvarianten där man på allvar tror att ett tredje världskrig är stundande och man närsomhelst kan få ett tryckande behov av stubintråd. Eller en fullkomligt obegripligt oetisk rävsax anno 1880. Nog för att vi använda rätt mycket av grejerna, men så sent som för två år sen tömde vi en hel, jag driver inte, bastu som var fylld av gamla bildäck. Vad farfar tänkt göra med dem får vi aldrig veta.

Men sen älskar jag att slänga saker för att det betyder att jag gör plats för något nytt i mitt liv. Idag har slängt en schampooflaska, ett par väldigt välanvända Triump Blissy och ett par strumpbyxor. Nu är det inte som om jag kommer springa till Vällingby Centrum imorgon och köpa nytt, i synnerhet inte eftersom jag precis köpte tre par trosor. Men i mitt huvud är det som om det rent mentalt blir mer plats fysiskt också även fast jag köper en ny flaska schampoo. Jag tror det hör ihop med att jag brukar köra överlappande. Ett tag behöll jag strumpbyxor som var trasiga där man inte såg det. Sen tog pappadelen av hjärnan över och intalade mig att jag inte är fullt så fattig och jag började tillåta mig själv att slänga dem även om de bara var ett hål i grenen. För om jag låter det här gå för långt så slutar det med att jag har kanske tre halvtomma flaskor schampoo och om det är något jag hatar lika mycket som jag älskar att slänga saker så är det. Halvtomma saker. Då vet man ju att man i själva verket har en full flaska och det kommer ta evigheter innan man får köpa nytt. Superjobbigt.

Som av en händelse är det en massa grejer som håller på att ta slut. Min parfym. Cristal Noir från Versace som kostar alldeles för mycket. Det finns ungefär tre utekvällar kvar i den. Bara tanken ger mig lite ångest. För när den är slut ska jag nämligen köpa Diors J'adore Dior istället. Och det kommer ta ett tag innan jag har bägge igen.

Mitt tvättmedel kommer inte ta slut än på ett tag för han som bodde i läggan innan lämnade kvar en monsterförpackning! Och jag hatar att köpa just tvättmedel ( och topapper och tandborstar) så det känns grejt. Just toapapper är så tråkigt att lägga pengar på att jag helst vill låta bli att tänka på att jag faktiskt gör det så därför är min plan att fylla ett helt skåp med toapapper så jag klarar mig till påsk. Det är ett led i att bli vuxen. Vuxen 2011 kan vi kalla det projektet.

Ah well. Nog om detta. Det var mina tretusen tecken.

Topp fem grejer jag glömmer göra innan jag går hemifrån

1) Ta på mig parfym

2) Ta på mig örhängen

3) Ta på mig nagellack

4) Borsta tänderna

5) Ladda mobilen

...

Det är så skrattretande att Björklund vill förbjuda burka och niqab, när vi tillåter skoterförare och alltsköns annat pack ha "Heltäckande fleecehuva". Om jag åker till Kallunki i år lovar jag skrämma slag på alla på sjön när jag susar fram i en burka på vår senaste Lynx.

Go fi her

Romain spelade sin cut på denna rytm i fredags och utan band gjorde han den verkligen inte rättvisa. Det blev enformigt efter en refräng, vilket är synd för den är ju kanon. Jag är extreeeeemt svag för blås. Älskar Sir Duke och många av Tarrus låtar med blås också. Har svårt att sätta fingret på vad det är.

Romain Virgo @ Blå Bodarna 3/12

Att döma av hans texter skulle man kunna dra slutsatsen att vad vi här har att göra med är en livserfaren 50-åring. Vad som istället möter publiken denna kyliga decembernatt är en brådmogen 20-åring som knappt hunnit bli torr bakom öronen.

Och emellanåt ligger hans ålder verkligen honom till last. Man ska absolut inte förringa den smärta han känt, och vad han gått igenom. Men att höra någon så ung predika om vikten av att vara sann mot sig själv, klingar om inte falskt, så en smula mindre trovärdigt. Flera gånger kommer jag mig själv med att det känns som om någon lagt orden i hans mun. Därmed inte sagt att han skulle vara en produkt, hans röst är i sanning genuin, om mycket välpolerad. Där finns en känsla och uppriktighet som man finner hos få i den åldern.

När det kommer till sången gör Romain Virgo ett självsäkert intryck. Varje ton sitter där den ska och han tycks veta precis vad han håller på med. Det är när det kommer till den rena scenshowen som det blir uppenbart att han, trots att hunnit släppa en skiva, och flertalet hits, fortfarande saknar scenvana. Det finns en nervositet som aldrig riktigt försvinner, men den märks tack och lov bara i mellansnack och låtbyten. Det är lätt att bli bländad av hans talang, jag tvingas påminna mig själv både en och två gånger om att han bara är 20 år, och sett ur det perspektivet är det han åstadkommer verkligen med beröm godkänt.

Mot slutet tappar showen i energi, han tappar bort publiken när han alldeles för sent in i giget spelar den annars lovvärda Be careful, för att sedan snabbt avsluta med Feels it knows it. Efter en onödig utflykt bakom scenen kommer han tillbaka och levererar den från start till mål och även om han får med sig publiken igen är det som om luften till viss mån redan gått ur den.

Bäst: Live me life.

Sämst: väl utdraget gig för att bara vara en showcase utan band. Man hinner tröttna på en rytm efter två refränger, och Mr Virgo spelade väldigt många låtar från början till slut.

...

Marcia är så jävla kool! Helt klart min modeförebild. Afrocentrisk kulturtant! Lööööv it. Är också kär i den mulliga bruden längst ut till höger med randig tubtopp. Grrr...

....

Jag har tänkt mycket på den där Lady Sawlåten jag postade tidigare. Inte så mycket låten i sig, utan vilken offerkofta den andra kvinnan ofta tar på sig. Till att börja med, att känna något slags behov av att berätta att man är den andra kvinnan. Vad är det för jävla stil? I mina ögon vittnar det inte om något annat än mindrevärdeskomplex och extremt dålig självkänsla. Om man verkligen gillade killen, så skulle man väl inte göra så? Gör man så i hopp om att flickvännen ska lämna honom? Då är man rätt trångsynt. Vad två personer i en relation har ihop vet rimligtvis bara de två personerna, och att försöka få insyn i det skulle kräva en livslång närstudie. De här tjejerna försöker bara strö ordentligt med salt i såren, och blir bara mer och mer desperata ju mer de märker att det inte funkar.

Inom pickup och game brukar man prata om värde och när jag pratade om att vara med upptagna killar med min kompis kom vi rätt fort in på att en kille som bedrar sin tjej med mig sjunker i värde och så fort han varit med mig och jag vet att han bedragit henne, så sjunker han i värde, och då ska det mycket till för att jag ska vilja fortsätta vilja ha honom. Som jag ser det är de där tjejerna som känner ett behov av att vitt och brett peka ut exakt vilka som bedragit sina tjejer förorättade. De kanske gick in i relationen i tron om att det handlar om något äkta, och att då berätta för flickvännen är ett sätt att ge tillbaka på killen. Och det är så sorgligt att de här tjejerna till att börja med inte har mer självinsikt, inte har mer inre styrka och inte har mer självkontroll än att låta bli. Man kan ju fråga sig varför vi aldrig får höra Busy sjunga en sång om hur någon annan svartsjuk kille ringer honom och är mer eller mindre bindgalen?

Lönnmördaren

Så jäkla grymt! Vill se honom live helst igår men får väl ge mig till tåls till i sommar eller kanske ännu senare. Skulle inte banga på honom hellre. Men om jag känner universum rätt är jag upptagen rätt snart. Hoppas!

Han är hos mig

Arma brud. Man ringer inte killens fru. Då är man inte bara desperat, man är sjukt jävla fräck.

Jag gillar den. Finns bara en sak som slår Lady Saw eller Eve och det är dem bägge två på samma låt. <3

....

Slutar aldrig vara rolig. Jag är lite kär i Fredrik Eddari, det erkänner jag.

....

Jag tycker att det har gått för långt. Jag är omsvärmad av människor på allra största allvar har på sig plastbågar. Nej jag jobbar inte på ett dagis. Medelåldern på dessa människor är ungefär 25. Jag tycker mest det är pinsamt. För att inte tala om fult. När man ser att det är plastbågar utan glas. Ba hej ska du på maskerad?

Slussen 22.45 fredag tredje december

( Jag låtsas att jag jobbar på Dagens Nyheters kulturdel och är helnykterist)

På bussen hör jag en kille ivrigt förklara något för någon som väl, antar jag, ska föreställa en flickvän. Han talar för högt och för osammanhängande för att ge ett vettigt första intryck. Sen är det en man i övre medelåldern som raglar ner för Hornsgatan samtidigt som han skriker åt sitt sällskap ( och alla andra som orkar lyssna). På Slussplan kommer ett par i kapp mig, och jag hör dem för vad som är säkert trehundrade gången avhandla en av sina eviga trätoämnen. Hon är sur och han är på gränsen till likgiltig. På andra sidan slussbron är det en gubbe som sedan länge passerat stadiet överförfriskad, som fullkomligt missat gångbanan och vinglar fram i vägbanan. Det är med lika delar förfäran som spänning som jag beskådar hur han snubblar in i en betongkossa ämnad att skilja just gångtrafikanter och bilar åt, och ser hur han kämpar i minuter för att återfå balansen och sen slutligen hitta tillbaka till gångbanan. Allt medan tiotalet bilar hinner passera honom i en fart som om han tog minsta lilla felsteg, skulle kunna innebära livsfara.

Nah let go

Så. Nu är vi redo för en ny arbetsvecka!

Lyssna noga

Newbie

Jag gjorde två riktiga nybörjartabbar med bastustugan. Jag glömde två väggar på skorstenen och jag klippte munnen på kristyrstruten innan jag haft i kristyren. Har jobbat nära en grym konditor i typ fem år och inte lärt mig det mest basala. Så sjuuuuukt pinsamt. Man kan ju fråga sig varför jag då väljer att berätta det för er men det är lika pinsamt oavsett.

101205

Asså jag kan inte sluta skratta och om ni gillar min blogg förväntar jag mig att ni älskar även detta.

Så. Fick mitt köksbord idag. Hade väntat det först imorgon men ju förr desto bättre. Lite värre var ju att det inte gick att få in genom köksdörren. Så jag fick köpa en skiftnyckel och skruva isär det. När budet var här med budet försökte vi dra isär det och då upptäckte jag att det inte bara var ett bord för sex ( i dubbel betydelse hihi) utan för åtta. Men jag har alltså inte en enda av utdragsskivorna.

Har knåpat ihop ett pepparkakshus till bastustuga. Den är söt men ser fallfärdig ut. Nu tänkte jag unna mig lite hemmaspa innan The Event.

...

Snälla Universum, låt mig aldrig bli så gammal och gaggig att jag glömmer bort var jag ställt inläggsskivorna till mitt matsalsbord. Alternativt inte glömmer bort att faktiskt tala för alla i min omgivning var inläggsskivorna står. Så att sedan, när någon köper bordet, bordet kan vara komplett för tio pers.

/ En tjej som blivit snuvad på ett bord för 10 pers för att inläggsskivorna saknas och nu får nöja sig med ett för fyra.

...

Ja men vad fan har du i din jävla väska då om du får så jävla ont i axeln? kan man ju fråga sig.

Och svaret är
Min dator
Senaste numret av Filter
Mitt jobblock med artikelidéer som det står Evil plans and other stuff på
Min dagbok som det står Lovely bright ideas ( and some other shit) på
Tre pennor
Kalender
Plånbok
Menskopp ( åh jag verkligen <3 min menskopp, vi har en mycket speciell relation)
Några femmor och tior


Eller så har jag min gymväska och då skippar jag tidningen och jobblocket men har istället med mig en pocket bok, en låda morötter, nudlar, träningsskor, byxor, extra trosor, neccesär, tröja, sockar, parfym, två handdukar, pannband och en gammal sirapsflaska.

Ni kan nästan höra min axelmuskel skrika i förtvivlan, eller hur? ---...

101204

Var och köpte bordet men på mindre än ett dygn har dom alltså fått in så mycket nya grejer att de inte haft något annat val än att ställa ett annat bord på mitt bord. Ett ack så litet bord som ändå lyckats lämna en ful repa. Vet att jag borde prutat ner det en aning men jag vill bara ha bordet och få det överstökat. Köpte en görsnygg karmstol för 250 kronor som är värd säkert fyra gånger så mycket. Kommer skriva spaltmeter i den stolen, det vet jag redan nu.

För övrigt har jag fått väskaxel och räknar ner minuterna till min massage på tisdag. Har försökt nypa lite i muskeln själv och så fort jag gör det börjar den sprattla, vilket aldrig är ett speciellt gott tecken.

Antal liggbara killar på spelning igår: 2 av ca 80.

101203

Så jäkla underbart att ha henne tillbak! Saknat henne som fan.

Just nu ligger jag och väntar på att mitt hår ska bli lite mindre blött så jag kan blåsa det till perfektion. Lyckades väldigt bra med detta konsttycke igår och förväntar mig att det hela ska återupprepas. Funderar vidare på vad jag ska ha på mig, vilket nagellack jag ska ha, samt vilka skor jag ska bära ikväll. Nagellacket är sist på priolistan, det avgörs av vad jag har på mig. Är besatt av att matcha, får klåda annars.

Har flängt runt halva stan. Var bland annat på loppis i Ropsten och hittade ett underbart köksbord som jag tänkte åka och köpa imorgon. Idag hade jag inte råd men sen pratade jag med jultomten som bestämda sig för att jag förtjänade något extra. Hittade också dessa underbara stövlar för ynka 75 kronor.



Tycker lite si och så om att köpa second hand men för 75 kronor kände jag att den delen av mig fick se sig besegrad. I synnerhet eftersom ett par likadana skulle kosta minst 200 på Lisa Larsson eller Beyond Retro. Nu är alltså frågan om jag ska ha dem ikväll. De är fodrade så har jag dem kommer jag svettas som faen. Men dom är så snygga och jag vill verkligen ha dem. Å andra sidan har vintern precis börjat så det kommer säkert gå fler tåg.

Ah well. Nu är håret fönredo. Näkemiin!

Om sexköpande män

Metro har granskat 70 sexköpare i Göteborg och konstaterar i dagens upplaga att det är "helt vanliga" svenska män med fru och barn. Sorry men det här är ingen nyhet. Var åttonde svensk man har köpt sex, och att var åttonde svensk man skulle vara socialt utstött, sexgalen känslolös individ känns rätt orealistiskt. Det är klart att man inte vill tro något sånt om sin partner, och problemet är väl att man inte ens vågar tänka tanken. Man vill inbilla sig att man känner sin partner så väl, att någon på vägen misstagit sig och allt bara är på låtsas.

Själv är jag alldeles för cynisk för att inbilla mig något sådant. Just för att det är så vanligt så ser jag ingen anledning till att jag inte skulle ha någon som faktiskt köpt sex i min närhet. Att den personen sen förmodligen aldrig skulle erkänna det, eller att det skulle sitta väldigt långt inne, är en helt annan fråga, men jag brukar bara av ren och skär jävlighet faktiskt fråga de killar jag dejtar om de varit på strippklubb eller om de skulle kunna tänka sig köpa sex. Vissa blir grovt förolämpade men det flesta bara extremt överraskade över att jag är så rättfram. Motfrågan brukar vara om jag skulle kunna tänka mig sälja sex. Och jag kan omöjligt svara på den frågan. Jag kan omöjligt svara på hur mitt liv kommer se ut de närmaste femtio åren. Det är ganska skrämmande, men de är för svara med att besvara den frågan är i mina ögon ganska fega människor som, och det må väl vara en älskvärd egenskap, inte vill föreställa sig att de någonsin kommer försättas i en situation där de tvingas ta ett sådant beslut. Men lustigt nog är det oftast samma personer som är väldigt snabba att döma dem som tagit just det steget. De har förmågan att föreställa sig hur desperat man måste vara för att göra så, men dömer dem ändå. Fullkomligt obegripligt för mig.

101202

Mamma tyckte vi skulle köpa färdig risgrynsgröt men där går min gräns. Hon tyckte det var gott, jag tycker det smakar opersonligt och plastigt.

Igår började jag tjafsa med en tant i bastun på Friskis. Till mitt försvar vill jag säga att jag har pms. När jag kommer in i bastun har någon( alltså tanten) hängt sin handduk och sitt mycket välanvända sittunderlag på tork precis framför hällen. Jag vill helst inte ta i någon av dessa saker ens med tång. Sittunderlaget låg precis i skottlinjen för vattnet som jag kastade och plötsligt kommer tanten inrusande och skriker åt mig att inte blöta ner den. Då säger jag att hon ju kunde hängt dem på tork VAR SOM HELST I BASTUN eftersom att värmen ju cirkulerar, det inte är varmare eller torrare någonstans i hela bastun. Men då anklagar hon mig för att säkert blöta ner hennes kära sittunderlag även då. Seriöst? Att jag med flit skulle skopa vatten på hennes underlag bara så där på måfå om det låg på bastulaven? Jamen visst, det är sånt jag roar mig med, för jag är hobbypsykopat. Då säger jag till henne att om hon på allvar tror det är hon lite paranoid. Sen står hon och torkar sitt underlag i typ vad som känns en evighet och går ur bastun. Jag fortsätter svettas och in kommer en tjej i min egen ålder och jag öser på vilket hon inte har något emot. Precis när jag bestämt mig för att det får bli en löyly ( försök översätta det ordet den som kan) till öppnar såklart den här människan dörren och jag kan med egna ögon se hur det där underbart varma molnet av fukt försvinna ut i duschrummet. Så. Det var det.

Jag kommer få en julklapp i år och för att stävja det har jag beslutat att ge mig själv en himla massa. Har redan köpt en prenumeration på Café. Det hade jag ändå tänkt göra så då var det lika bra nappa på ett absurt bra köp. Vidare blir det J'adore Diors presentförpackning. Man får parfym, en necessär och någon typ av bodylotion för lite över 600. Det är som taget! Sen ska jag köpa ett duntäcke och en Dn-prenumeration också. Kanske lite hutlöst dyrt smink också.Jag är nog jordens bästa jultomte tror jag!

Well, nu tänkte jag ta och lägga upp en plan för hur jag ska gå ner 25 kilo nästa år!

101201

Min mamma är något jag betraktar som lite lätt konservativ flummare. Hon förstår sig inte på one night stands men tror på änglar och energier och sånt. När jag var tio år hade hon läst någonstans om en undersökning där man klätt in tomater i olikfärgade papper. Ett rött, ett vitt och ett svart. Tomaten klädd i svart blev övermogen vilket man tolkade som att man går upp i vikt av att klä sig för mycket i svart. Att man klär sig i svart för att man redan är tjock och sedan inte märker att man blir tjockare för att svart är så smickrande tycks inte ha slagit teamet bakom denna skakande rapport.

Nu var ju jag en lättpåverkad tioåring när jag hörde detta, så det har liksom stucked with me och när jag nu konstaterar att jag har svart nio dagar av tio så får jag sån ångest! I bastun på F&S funderade jag på om jag skulle tvinga mig själv att två dagar i veckan inte få ha svart. Men det funkade inte. Jag har försökt. Har massa färggladda kläder men det funkar inte. Istället tänker jag bara på hur mycket jag kommer gå upp i vikt. Inte för att jag äter scones från Espresso House utanför att jag har för mycket svart.

Årets mediekåtaste

Så. Jean-Pierre, eller J-P som han kallas är alltså med i både Ung och bortskämd, och Paradise Hotel. Han är med andra ord Sveriges svar på Marcus Fey, wannaberapparen som på kort tid avverkade så väl A shot at love, Mr Romance och Janice Dickinson Modelling agency. Frågan är bara var vi kommer få se honom näst. Sveriges sämsta bilförare? Nästa säsong av Robinson? Svenska fotbollsspelare i Norge? Spänningen är olidlig.

Bruce D'ego

Det här tyckte jag var lite kul. Snacka om att vara van vid att bli struken medhårs.

Sparköps väl dolda fotfetish

Comfort socks. "Ger snabbt ökat välmående". Det har jag svårt att föreställa mig, jag tycker mest de ser läskiga ut. Men ok, om någon har erfarenhet av comfort socks får denna person gärna ge sig till känna.

Såååååå kvinnlig

Okej nu ska ni få höra. Förra veckan köpte jag ett läppglans på Face i Västermalmsgallerian. I butiken fanns två biträden, en tjej i min egen ålder och en tant 60+. Den unga tog hand om mig men tanten envisades med att lägga sig in konstant.
När jag betalade kommenterade jag nyansen jag köpt (Pion om någon nu nödvändigtvis vill veta) med att den blir snygg på vintern om man har blek hy ( som jag, som har närmast perfekt pigment blir). Då säger tanten - Ja och så är den så kvinnlig. Jag sa inget men finns det något läppglans som gör att man ser okvinnlig ut? Eller till och med manlig ut? Bara undrar. Är det en generationskrock? Fattar ingenting.

Romain Virgo 3/12 Stockholm

På fredag spelar den här killen i Stockholm. Till namnet är det inte många som känner till honom. Flera vänner jag berättat för, som, till deras försvar, ändå lyssnar på regggae och dancehall, har mest sett ut som levande frågetecken när jag nämnt hans namn. När jag sen i nästa sekund börjat nynna på Mi caan sleep har jag fått beskåda hur polletten trillat ner.

Nu delar ju Romain på Mi caan sleep rytm med en reggaelegendar, nämligen Beres Hammond som ju gör Feel good på samma slinga, och då är det kanske inte så konstigt att Romain hamnar lite i skymundan. Fullt förståeligt, men väldigt trist. För under rätt omständigheter skulle denna kille kunna göra en helt säkert fullkomligt lysande konsert. Om folk faktiskt kunde sätta ihop ett plus två, det vill säga inse att han är mannen, eller kanske snarare ynglingen, han är blott 20 år, bakom just Mi caan sleep, samt om han fått en lite bättre lokal än just Lokalen.

Jag ser hursomhelst fram emot det, just för att det är en showcase kommer han spotta ur sig hittarna och sånt är kul. Det blir tajt och intensivt, vilket passar en rastlös själ som mig.

Romain Virgo @ Blå Bodarna ( T Slussen)
Fredag 3/12 ( se facebook )

Topp fem konstigaste sakerna man kan beställa från katalogen Sparköp

(Ja, jag är tillbaka.)

Tåtub.
Det borde inte komma som någon överraskning att Sparköps målgrupp är pensionärer och övriga individer av det mänskliga släktet som överstigit åldern 65 år, men frågan är då varför jag fick hem denna i brevlådan för x antal månader sedan? Och efter att ha bläddrat igenom den och konstaterat att cirka 50 procent av produkterna rör fötter eller tår undrar jag vidare om jag borde vara orolig för vilken typ av problem jag kommer få med mina fötter som gammal. Är det något jag missat som inte vet att "alla" gamlingar har någon typ av problem med sina fötter och tår?

Vi kommer fortsätta utforska katalogen Sparköp, för tro mig, there´s plenty more where that came from.

...

Så en kvinna ligger i koma efter en bröstoperation. Det jag tycker är konstigt är att ingen tycks reagera på att hon fick operationen av sin blivande man i bröllopspresent. Vad då pik? "Ja älskling vi gifter så får jag chansen att förbättra dig lite i samma veva". Det är som om jag skulle ge min blivande man en kukförstoring. Nu har ju jag mer eller mindre lovat mig själv att aldrig gifta mig, men likväl.

Till pappa

Idag är det pappas dag och jag tänkte passa på att när jag ändå tackar honom berätta lite mer om min egen.

Min pappa är född våren -57 i vad som då var en rätt levande by i nordöstra Finland. Han är mittenbarn och den äldsta av två söner. Om vårarna sprang han runt
barfota i skogen och fick fötterna fulla med skit, vilket kallades kråkstövlar. Om man lyssnar på hans historier låter det som att han har tusen kusiner, när det rör sig om högst ett tiotal. Han har flera bästisar och det är bästisar av sorten då man inte hörs av så ofta men ändå vet var man har varandra, och för det avundas jag honom. När han var åtta fick han vattkoppor och sedan bältros och farmor berättade med inlevelse ända tills hon blev sjuk, om hur nära döden han var.

Han är sjuuukt excentrisk, väldigt frispråkig och extremt kompromisslös. Sa jag envis? Hans mellannamn är Yrjö. En av hans favorithistorier från när han var barn går ut på att han fick en mark av sin farmor ( som för övrigt blev hela 90nånting) men inte fick en av sin pappa och därför missade filmen som visades i byastugan. Han gick istället hem och grät. Jag har förstått att detta var ett enormt trauma för honom.

Han gillar att göra kantarellsoppa, och att äta mer eller mindre vad som helst. Han kan lätt trycka en liter mjölk till maten oavsett om det är frukost, lunch eller middag. När han bastar föredrar han att tvätta sig med regnvatten för håret blir så mycket mjukare då. Uttryck han ofta använder är "göra en insats" " vat liknar te" "men tet är väl helt åkeejj". Han kan inte skillnaden på p och b. Eller så blandar han alltid ihop dem. Människor som har sockar på sommaren är svenskar. Kalsongerna tar man av sig i april. Han jobbar fortfarande på sin första miljon. När jag var yngre läste han alltid Norran två gånger. Han tar alltid tidning nummer två i tidningsstället. Han tror han kan spela gitarr, men jag tror han är bättre på att sjunga. Han är inte så bra på att säga "jag älskar dig" men desto bättre på att visa det i handling.

Det finns egentligen inte ord att beskriva hur tacksam jag är vad han gjort för mig, men jag tänkte ändå ge mig på att försöka. Jag vill inte påstå att det inte finns några bra pappor men det talas väldigt mycket om de dåliga, och det har fått mig inse hur lyckligt lottad jag är. Det borde inte vara så, att en man tar sitt ansvar och ställer upp borde vara en ren och skär självklarhet. För mig är, och har det alltid varit det, och det just för att min pappa är den han är. En smått galen människa som lyckats med konststycket att vara lika överbeskyddande som den värsta av hönsmammor, men samtidigt närmast tvingat mig ut ur boet för att pröva mina egna vingar. Och för det älskar jag dig. Tack pappa.

En enkät.

hur gammal är du? 28. Fyller 29 om mindre än två månader.

hur lång är du? 163 naggande goda centimeter.

stjärntecken? Stenbock.

hur bor du? 42 kvadratmeter förstahandskontrakt i slutet på linje 19.

är det din bästa bostadssituation någonsin? Ha! Dagens understatement.

arbetar du? Ja.

ville du jobba med det när du var liten? nej jag ville bli åklagare för att min låtsassyster ville bli det och hon ville bli det för att en Fröken Sverigekandidat ville bli det.

är du nöjd med ditt liv? Nej, och det tror jag inte att man ska vara heller. När man är nöjd slutar man sträva.

hur långt är ditt längsta förhållande? För enkelhetens skull, låt oss säga åtta månader.

har du bott utomlands? Nej men pappa hotade med att flytta tillbaka till Finland när jag och min bror bråkade.

har du en fin familj? Ja, i nöd och lust som dom säger.

vad är det knasigaste jobb du haft? Har inte haft särskilt knasiga jobb. Men att svara på vad klockan är minst ett par gånger i veckan blir en smula absurdt efter ett tag.

gillar du att resa? Inte att resa i sig, det är ruskigt obekvämt, men att se nya ställen ja.

vart har du varit senaste två åren? Schtaan, Borås, Kallunki.

nästa resa? Jag siktar på Kap Verde, Gambia eller Jamaica i slutet av februari, början på mars. Kan dock bli New York om dollarn är fortsatt låg.

Intressen? Skriva, dansa, laga mat och äta den, dricka för mycket kaffe samt prata skit, titta onyttigt mycket på tv, samt spela skivor.

Religion? Flummare.

Ämne i gymnasiet där du fick högst respektive lägst betyg? Jag fick MVG i allt utom Företagsekonomi, Idrott, Matte och något ämne till som jag glömt.

Vad använder du för smink? Nivea Stay Real Foundation, Maybelline mascara, ögonskugga från Face, läppstift fån Maybelline och något nobrand rouge.

Vad gör du regelbundet för ditt utseende? Scrubbar läpparna, bastar regelbundet.

Vem ringer du om du är ledsen? mamma.

Vem kommer snabbast över om du är ledsen? Det gör ingen, mamma säger att det finns en mening med allt, jag köper B&J och sen är det över.

Vad gör dig glad? Bara att leva är en ynnest. Bara insikten om hur lyckligt lottad jag är gör mig glad.

vem är du mest lik i din familj? I det långa loppet pappa, 16 år med samma tupp gör sitt till liksom. Men jag har drag från mamma också. Vi har samma kroppsspråk och sånt.

Vad köper du oftast till dig själv? Nagellack, café latte, strumpbyxor och ägg.

Till hemmet? Det kommer bli mycket doftljus, rökelse, och filtar filtar filta från Svensk Hemslöjd.

Favoritdetalj hemma? Jus nu min sprollans nya säng.

Vad är ditt nästa mål i livet? Göra karriär.

Vad är du mest stolt över om dig själv? Att jag vågar vara jag. Den energi som folk lagt ner på att knäcka mig var heeeeeelt förgäves.

Vad arbetar du på? Våga misslyckas.

Vilken kroppsdel tycker du bäst om? Mina läppar och mina ögon.

Vad i ditt ansikte tycker du bäst om? Mina ögon.

Vad får du ofta höra att folk tycker är fint på dig? En kille tyckte jag hade väldigt mjuk hy, och det har jag, vilket boror på bastandet. Sen sa en bitterpitt att jag hade glada ögon, det är nog den finaste komplimang jag fått av någon. Och så leendet. Får alla fyllegubbar att spricka upp i ett eget. Say it with a smile. :)


Tränar du? Jag försöker men har av olika anledningar tagit uppehåll men målet är att träna blandat 3 till 5 gånger i veckan.

Vad brukar folk tro om dig vid första ögonblicket? Att jag är komplett galen. Och det är jag ju.

Vad tänker de sedan? Det är inte möjligt?

Hur vill du att folk ska se dig? Varm alfa.

Har du många bästa vänner? Nej.

Nämn ett problem du har? Våga misslyckas. Spara pengar.

Nämn något du gör när du är ensam? Pratar med mig själv. ( JA pappa jag ska SLUTA!)

Hur sover du? Framstupa sidoläge med armen under hakan under kudden. BÄSTA!

Ger du ofta komplimanger? Ja för dom är gratis men ändå så uppskattade.

Vad skulle du vilja kunna som du inte kan? Franska. Rita.

Nästa inköp? Färg till köket.

Bästa film? Monsunbröllop. Eller Jackie Brown. Eller Dirt Pretty Things. Eller Till sista andetaget.

Musik? Äh men va fan. Orkar inte.

Vad är det för märke på din mobil? Nokia såklart.

Senaste skoinköpet? Ett par från Skopunkten.

Senaste middaggsmaten? Pastagratäng.

Senaste väninna du träffade? Nene hade fest i lördags så hon?

Något du gör som är konstigt? Är man så rättfram som gör är allt man gör konstigt i andras ögon.

Hur vill du vara när du är 75år? Vara den koola farmorn/mormorn som drar på festival, kan all musik etc och har bullfest jämt.

Har du någonsin blivit dumpad? Ja. Mr Magic ni vet. Kommer det någonsin sluta göra ont?

Bil du gärna kör? Känner mig som en tönt när jag säger Volvo.

Vad inspireras du av? Kreativitet. Folk som vågar tänka " Undra om vad som händer om..."

Varför har du en blogg? För att den behövs.

Vad ska du göra idag? jobba.

Vad ska du göra i morgon? Jobba.

Hur ser ditt liv ut om fem år? Då är jag överbetald och överskattad kreatör med en kanske två barn.

Vad vill du säga till de som är yngre än du? All systems go.

...

Den där pskyiskt instabila killen som tror han är nästa Idol hänger fortfarande kvar på blåa linjen. Some things never change.

...

Jag vet att ni saknar mig. Eller. Det är i alla fall vad jag intalar mig själv. Men två veckor till,sen sitter jag förhoppningsvis med en ny dator i knäet.

Mr Madame var en riktig player. Värsta sorten. Jag hör till dem där man måste, kan inte nog understryka just måste, smida medan järnet är varmt. Jag är störtförälskad en vecka och om man utnyttjar den veckan väl så har man sitt på det torra tills det visar sig att man inte tror på jämställdhet, har fula skor eller dålig andedräkt. Efter den där första veckan tappar jag intresset på en gång. Och nu har det gott en vecka, det har gått två och han har slutat svara på mina sms. Så nu är det tänkt att jag ska snabbspola mig igenom bearbetningsprocessen för att när jag av en händelse träffar på honom jag vet inte när kunna vara avslappnat nonchalant och stå för att jag aldrig mer vill träffa honom.

Jag har en sprängade huvudvärk som jag nu tänkte bota med en absurd mängd kaffe. Hej.

....

Jag och min stora käft råkade berätta för, ja vad fan ska vi kalla honom utan att försäga oss?, låt gå för Chico eller Mr Madame (ja han kallar mig madame, är det konstigt att jag är lite i det blå ?), att jag skrivit om honom och då blev han och hans ego så klart genast jättesmickrade och ville läsa. Sen insåg jag att det jag skrivit var jävligt hårt och jävligt elakt och att han kommer bli superledsen(inbillar jag mig) om jag låter honom få läsa det så nu måste jag försöka komma med en cover up. Därför har jag ägnat femton minuter varje dag sedan vi skildes åt(torsdagmorgon) åt att skriva minst lika mycket, om inte dubbelt så mycket, fina, vackra och fascinerande texter om honom som jag tänkte låta honom läsa när, om, vi ses igen. Om han sen på egen hand råkar hitta den där originaltexten som jag insett att han inte alls borde få lägga ögonen på, ja, den dagen den sorgen.

P.s Nu kan ju den som vill ägna resten av helgen åt att försöka lista ut vilket inlägg jag syftar på. D.s

...

Pipilotti Rist har installerat en kamera i en av toastolarna på Bonnier Konsthall, så att man som besökare kan se sitt eget kön, urin och bajs när man gör sitt toabesök. Det var inte helt angenämt. Det var rent ut sagt helt jävla vidrigt. Men en intressant upplevelse. Jag anser mig vara hyfsat gränslös, med allt mitt snack om sex,fitta, kuk, mens och bajs, men detta var jobbigt. Frågan är ju varför. Är min gränslöshet bara inbillad?

Vidare.

Om jag skulle vilja radera ut 75 procent av min sexuella historia skulle jag välja att bomba konserten på onsdag. Skulle jag slippa mötas av gamla olyckor så fort jag bestämmer mig för att gå ut och dansa.

I helgen såg jag Shima Niavarani är en übermensch. Finns på Svt Play och vill man ha 80 rätt underhållande minuter så ska man leta sig dit nu! Vidare tyckte jag Blood calls you också är mycket sevärd, om så långt ifrån objektiv som en dokumentär kan vara.

Är det bara jag som är trött på sotarmössorna på alla hipsters? Jag är urless. Urless. Kör på en fakking Boba Shanti turban om du vill vara lite originell istället. Grr.

Tjyvstartar Beach 2011 på måndag, med ägg, morötter och keso så att det kommer spruta ut ur öronen på mig.

Ongoing projects

En man har stulit min mojo. Ni får använda er fantasi för att sätta er in i exakt vad det innebär. Jag hatar honom ganska intensivt för just detta, inget tycks hjälpa och det är ganska frustrerande.

Därmed inte sagt att jag inte fördriver tiden med diverse projekt. Som dessvärre bara slutar i besvikelse på grund av att människan är för smal, för ung, för dum, för oambtitiös, en fucking jävla haschtomte som doppar vad som ens kommer i hans väg ( ingen nämnd ingen glömd), underskattar mig och blir förvånad när jag kan alla huvudstäder i Afrika.

Egentligen är det inte det som är problemet. Det är Mr Magic som är problemet. Spöket han antagit formen av lever loppan i mitt huvud dag som natt. Jag vet att ingen är oersättlig, men som honom kommer ingen knocka mig. Inte vad jag tror i alla fall. Jag blir arg på mig själv för att jag är fast i den här karusellen för det blir en blockering som hindrar mig från att faktiskt känna efter om någon annan har ens skuggan av en chans. Det är ju inte hans fel. Det är ju helt och hållet mitt.

En hemlighet

När det blir för spännande på tv stänger jag av ljudet och kollar bara på bilden. När det blir för pinsamt dåligt i Idol behåller jag ljudet på men slår på text-tv istället.

....

Känner mig tom,arg,ledsen,besviken,uppgiven och mer eller mindre likgiltig. jag tänker inte låta mig förfasas över valresultatet, det är trots allt ett demokratiskt val och det känner jag att jag vill respektera. Men det kommer inte hindra mig ifrån att kommentera, kritisera och diskutera hur dålig jag tycker att politiken som Sverigedemokraterna för, är. Eller hur kortsiktigt deras väljare tänker.

Jag tycker också att integrationspolitiken är misslyckad i en del avseenden. Men jag tycker inte att det är en realistisk lösning att välja in Sverigedemokraterna, det kommer bara göra det politiska klimatet ännu mer politiserat. Tyvärr.

Det tar mig emot, och jag kommer tvingas jobba väldigt hårt för att lägga band på min ilska och min vilja att förlöljliga, förudmjuka och förnedra de här människorna, men i och med att de tagit sig i vårt folkvalda parlament känner jag att jag måste höja min retorik en nivå. Det handlar inte om att visa dem mer respekt än de förtjänar, för folk som hatar förtjänar ingen respekt, utan om att jag inte ska sjunka till deras låga nivå.

Om deras paradoxala integrationspolitik

Så. Nu ska jag iväg och assimilera mig lite, hur omöjligt Sverigedemokraterna än tycker att det är. Jag vet inte hur jag ska kunna ge upp vanan att dricka mycket, dra kniv, basta, äta god korv och lyssna på vemodig introvert naturromantisk tango, men för min egen skull är det bäst att jag i alla fall ger det ett försök. Vem vet hur det slutar annars? Jag som när det kommer till finska mest är att betrakta som en hopplöst analfabet skulle inte klara mig en dag i fosterlandet.

Lägesrapport

Lars Ohly friade i tv. Jag är inte den som skäms för andra, men vad fan? Det är inte provocerande, det är bara pinsamt och enormt jävla genant. Är han desperat? Okej. En del av mig är lite arg. Här har jag gått och trott att han, liksom så klart alla vänsterpartister per automatik är feminister och därmed emot giftermål och äktenskap för att det kedjar kvinnor vid spisen. Och i det avseendet är jag lika besviken som arg på den där förbannade tågmästaren.

Annars då? Jag har läst ut Fördjupade studier, den blev lite halvmesig mot slutet. Börjat på En halv gul sol som är mycket lovande, samt är strax klar med Wallraff, Atwood och Kapuzinksi, hur fan nu stavar sitt namn. När jag inte jobbar sitter jag på tunnelbanan eller så läser jag. Kollar på Idol, Beverly Hills och That 70's show samt smider planer.

Nu sitter jag dock och värmer inför Gappys konsert. Om man bortser från att jag måste stå ut med den där tävlingen innan kan det nog bli kul. Ordet för dagen är runkregister, det ska uppdateras ikväll, det börjar bli sorgligt välanvänt. Jag är inte typen som satsar på omöjliga mål, om man bortser från Tupac, Blair Underwood och Idris Elba, jag föredrar människor jag faktiskt stått öga mot öga med. Eller ja, nästan i alla fall.

Så. Nu har jag svurit och snuskat mig tillräckligt för att pappa ska låta bli att ringa på ytterligare två veckor. Sorry pappa, du får skylla dig själv som går in och läser.

Fuck you!

Nationaldemorkaterna har tapetserat min och alla andra portar på min gata med sin äckliga jävla propaganda så jag fick inleda min promenad till Vällingby med att ringa värden för att någon, mer än jag, ska försöka få bort eländet. Jag tog den som satt på min dörr bara för att blotta tanken på den där förbannade klisterlappen gjorde mig så upprörd att jag inte kunde låta bli. Men nu när ilskan lagt sig funderar jag som bäst på någon typ av smart och rolig motaktion av något slag. För "vi" får ju inte ta till samma medel som dem. Inte hemfalla till smutskastning och förolämpningar, eller förlöljliganden. Som den där gruppen Inga invandrare på Facebook. Jag tycker den är gullig. Jag är inte med för jag vet inte om jag vill bli betraktad som "den andra". Nu pratas det om att alla invandrare borde sluta jobba fem minuter. Jag vet inte vad det skulle åstadkomma. Haters gonna hate. Tyvärr. Det måste till något mycket mer drastiskt. Och vi måste tillåta oss själva att vara arga och ta till de där elaka förolämpningarna, bara för en stund, tills ilskan lagt sig.

Han kommer hit 28/10. Göta Källare, var annars? Innan dess tänkte jag ta på mig tålamodsmössan för att orka stå ut med någon timme dancehalltävling bara för att få se Gappy Ranks igen. Visst, dans kan vara kul att kolla på men på Mr Vegas så drog det ner energin något enormt. Det är inte idealt. Men vi får väl se.

Sen sist..

Tycker Elfte timmen är alldeles för mesigt. Ja, det är småputtrigt och rätt smart men inte gapflabb roligt. De tre inslag jag gillat mest hittils har varit det om SD:s förslag på mer sällskapsspel, killen som var beroende av att välja och Soran Ismaels besök i verkligheten. I övrigt känns det på tok för tillknäppt för att vara et satirprogram. Om det nu ens kan sägas vara det.

KD:s valfilm går ut på att de vill ha ett mänskligare Sverige. Finns det verkligen någon som inte vill det? Och varför gå till val på något som de haft fyra år på sig att förverkliga? Vad har KD gjort så här långt, för att Sverige ska bli mänskligare?

Leif Gustav Willy lägger ner mer pengar på vapen och ammunition än på kläder.

Igår såg jag återigen Laila, Anders och Andreas skälla ut en talangfull men missförstådd ungdom som hellre valde att flamsa bort sin chans att bli en stor stjärna, än verkligen ta vara på den. Börjar inte det bli lite uttjatat? Deras indignation är ju löjlig. Bruden kanske inte tyckte att Idol var rätt forum för henne, hon får väl göra vad hon än vill? Att då bli uppläxad av några överåldrade branschmänniskor? Vem bryr sig?

För er som glömt

För några år sedan ställde Carolina Gynning upp i Roomservice för att få sitt vardagsrum omgjort. Det slutade med att hon sex månader senare, kanske ännu snarare, sålde grejerna på Tradera, och det helt utan att skämmas, och alldeles för billigt.

När hon nu sålt sin själ till Onoff och får hjälp av Simon och Thomas för att göra om sitt vardagsrum (igen), denna gång i hennes nya lägga på Drottninggatan så är det väl ingen vild gissning att det bara är en tidsfråga innan även en och annan av Simons kuddar och fluff står att finna på valfri auktionssajt. Simon och Thomas måste ha fått väldigt väl betalt för att bli förudmjukade på det här sättet. Eller så är det ett straff för att de plågat oss med sin fascistiska smak, med total avsaknad för personlighet och originalitet, de senaste fem åren.

Ketchup

Jag minns att när vi bodde på Ploggatan brukade pappa laga pyttipanna. Köpes i påse som jag hatade. Den stank stekt lök och smakade äckligt. Poatisen och löken ihop blev sött och mjöligt. Till detta stekte pappa ägg som enligt mig alltid var alldeles för lösa i gulan. Sen hade han HP-sås på sina, och eftersom jag hatade det fick jag ketchup på mina. Problemet var bara att jag inte gillade ketchup på äggen. På ägg har man salt, kaviar eller gräddrom. Utan undantag. Kan bero på att jag hatade pyttipannan överhuvudtaget men kvar i mitt minne har ketchupen på äggen lyckats etsa sig fast.

Ed la Rock...

Senaste månaden har jag läst bland annat

De dansande flickorna i Lahore
om prostituerade kvinnor i Pakistan

Kräv er rätt av Ayan Hirsi Ali
om kvinnans roll inom islam

Defekt av Yesim Bilgic
det billigaste försöket till att göra en svensk American Psycho jag någonsin läst.

De fattiga i Lodz av Steven Sem Sandberg
om levnadsförhållandena i det sista judegettot i Polen under andra världskriget.
Rätt vidrig men klart läsvärd.

Möss och människor av John Steinbeck
om två daglönare varav den ena är lätt utvecklingstörd. Så bra!

Just för tillfället läser jag

Avancerade studier i kvantfysik av Marisha Pessl
sjukt tjock men klart läsvärd. Påminner starkt om Donna Tarts debut.

Långt där nere av Gunther Wallraff
som tar på sig rollen av en turkisk arbetskraftsinvandrare för att avslöja missförhållanden.

Du kan glömma bort ditt eget barn av Christina Wahldén
om kvinnors situation i DRC Kongo. Fruktansvärd.

Pillret av Ingrid Carlberg
om lyckopillrens framväxt i västvärlden under modern tid. Helt ok.

Och igår började jag läsa Oryx och Crake av Marianne Atwood.

Strategin jag har är att läsa en fackbok och en skönlitterär bok paralellt. På det viset har man att växla mellan. Sen är det lättare läsa facklittertur på tunnelbanan, upplever jag i alla fall. Och då bor jag på gröna och måste stå ut med skräniga Blackebergsbarn.

Att jag läser så mycket beror på att jag överlånat och måste läsa ikapp, så både Pillret och Pessls bok är egentligen lagda på håll. Har inte heller kabeltv, eller dator, och det inverkar menligt på mina läsvanor. Läser ungefär trettio minuter när jag vaknar och lika länge innan jag somnar. Och en timme totalt när jag sitter på tuben till och från jobbet. Sen läser jag en massa skitbloggar, samt City, Metro och Aftonbladet.

....

Vad jag gör?

Vaknar. Läser cirka 30 minuter i någon av de 30 böckerna som ligger på golvet intill de två madrasser som för tillfället utgör min säng. Bäddar. Diskar. Duschar. Sminkar mig. Målar naglarna. Lämnar hemmet och glömmer alltid att ta på mig endera parfym eller örhängen, vilket gör att jag känner mig naken resten av dagen. Kommer till jobbet. Dricker en kaffe trots att jag "slutat". Jobbar. Kommer hem. Äter. Om det är tisdag kollar jag på Londoners, om det är onsdag kollar jag på Livvakterna. Hundkoll och Djursjukhuset kan hända. Såg också K Special om Art Spiegelman och min respekt för den mannen växte ytterligare.

Läser ytterligare 30 minuter innan jag släcker och somnar.

Jag tror Universum hade sönder min dator för att jag skulle få något annat gjort, men dessvärre blev resultatet bara att jag fick ett nyvunnet intresse för tråktv. Jag ser ljuset i tunnelns slut, jag kommer att hitta vägen ut, som en till mig nära anhörig en gång diktade. Jag blir bara så frustrerad och känner mig så obesrkivligt maktlös. Det finns ord som behöver komma ut och det är som om jag glömt hur man skriver i ett block, som om det bara kan komma ut framför en dator.

Ikväll är det cruising i Stockholm. Det betyder att en miljard raggarbilar kommer susa fram längs Sveavägen. Om det inte vore för mitt jobb skulle jag aldrig ha fått reda på detta för jag rör mig nästan aldrig kring Sveavägen. Och ikväll tänkte jag faktiskt kolla på de där bilarna. Vissa av dom är så snygga att jag inget hellre vill än råna en bank och köpa en Mustang.

Hejdå.

Lägesrapport

Jag har inte uppdaterat på två veckor men ändå är det trettio pers om dagen som går in här? Har ni hört talas om RSS?

Hursomhaver.

Igår översatte Beverly Hills översättare "industry crownd" till "intressant publik".
Har han dålig hörsel?

Förra året var jag involverad med en kille. Det rann dock ut i sanden. Sen träffade jag honom ute på juldagen och allt var frid och fröjd. Tills jag skulle gå och en närmast bindgalen kvinna kom fram och frågade vem han var till mig, varpå jag svarade att han var en kompis och hon fick ur sig att det var hennes man. Så jag sjappade så fort jag kunde men killen fick en flipp och sprang ikapp mig på gatan och tryckte upp mig mot en vägg och hotade slå mig. Jag provocerade honom och sa att det kunde han väl göra så får vi se vad som händer, i synnerhet då det stod ett tiotal andra män(niskor) i närheten. Sen dess har jag inte sett röken av den här killen, och varit ganska tacksam för det. Tills i torsdags. Då lindande han in sig i en jättedålig ursäkt om att han 1) inte alls tänkt slå mig, han sa bara det, men han kom inte ens ihåg att han sagt det, men om han sagt det menade han det inte (?) 2) att det berodde på vad jag sagt till hans fru ( vilket inte var det jag sa att det var för tydligen var något mycket värre som han nu inte kommer ihåg vad det var) 3) och så undrar han om jag har kvar hans nummer för jag kan ju ringa i så fall.

Det finns en jävligt god anledning till att jag undvikit dig i sex månader och det berodde på att du hotade mig? Hur är du funtad du tror att jag kommer ta emot dig med öppna armar? Hur?

Det om det.

Sen har vi en annan jeppe. Han är försörjd av sin arma fru som inte velat låtsas om att han springer runt och får bekräftelse av den ena med det tredje. Det kom dock till en punkt där hon fick nog och kastade ut honom bara för att ta tillbaka honom senare. Hans lilla felsteg, vi kan kalla henne Emma, fick dock utstå en verbal lynchning mitt på Medborgarplatsen av hans frus kompisar. För att han bedrog sin fru, fick hon stå ut med att bli kallad hora, slampa och allt vad det nu heter. Hur osolidariskt dom här tjejerna betedde sig är ett helt annat kapitel men att jag tycker han är rätt äcklig råder det inga tvivel om.

Så kommer han då fram till mig och undrar om jag vill dansa. Jag säger nej och så inte mycket mer. Vid stänging kommer han dock fram igen och det är där jag inte orkar hålla masken längre och säger att han borde respektera sin fru, och om han inte kan det, i alla fall sköta sin affärer lite snyggare så att inte halva Stockholm får reda på det. Ja, sjukt hycklande av mig, men so sue me. Då flippar han och säger att han visst respekterar sin fru. Mmmmmm. Sen berättar jag vad tjejen han var otrogen med fick stå ut med, och det är en nyhet för honom. Varför är det ingen som berättar för honom att han är ett svin som orsakat en massa människor en massa onödigt lidande? Varför är det jag som får lov att göra det? Inte mig emot men han har i alla fall fem killkompisar som vetat om detta och inte sagt något. Har inte heller dom någon ryggrad? Något civilkurage?

Annars då?
Jo min granne fick ett utbrott på mig igår för att han tycker jag går tungt. Vi stod och tjafsade i tio minuter och sen lessnade han och sa att om jag inte lämnade honom ifred skulle han polisanmäla mig. Gulligt! Jag vet att jag går tungt. Har alltid gjort. Men det är inte som att jag gör det med flit. Och mellan 8 och 22 har jag rätt att gå omkring i min lägenhet! Han krävde att jag skulle visa hänsyn till att han jobbar natt. Osis! Flytta, ta sömnmedel eller använda öronproppar för mellan klockan 8 och 22 tänker jag leva, så är det bara.

Så. Nu ska jag till Hässelby Gård och köpa nudlar.

Någon måste driva med mig.

Översättaren av Beverly Hills kan inte stava till Schweiz. Schweitz? På allvar?

Saker som provocerar mig

Så. Låt oss för en stund tala om saker som provocerar mig. Dåliga översättningar. Sakfel. Dumma smarta människor. Folk som kastar tomburkar för att dom skäms över att panta. Baggypants till högklackat. Utväxt. Matcha ögonskuggan med klänningen. Inte matcha någonting alls. Överpriser. Dåliga föräldrar. Dåliga bortförklaringar. Lathet.

Vem fan är Anna Winter?

Nu får väl SATC:s översättare ändå ge sig. Jag börjar tro att människan gör så har med flit.

Folkets sommarpratare

Som andra generationens invandrare med rötter i blekblattelandet Finland, uppväxt med en ensamstående, minst sagt excentrisk, pappa har jag inte så mycket att komma med. Det skulle krävås en avancerad bokstavskombination för ut jag skulle få nittio minuter i etern. Jag menar, förra året var det en dvärg och i år en muskelsjuk,

Har Sverige bara tre reklamskådisär?

Jag menar, någon annan rimlig förklaring till att Swedbankkillen också gör reklam för comviq kontant, att trygghansapappan också försöker kränga bensin åt Statoil och att till och med den där Ramlösakillen kan se sig om efter fler uppdrag kan väl inte finnas? Endera är dessa tre mycket bra eller utbudet helt enkelt väldigt litet.

Hm

Sitter här och funderar på när jag tömde menskoppen senast. Kan nog vara dags snart.

...

Innan Beenie Man-konserten tog jag ett par glas på ett mindre aktat ställe. Slog mig i slag med en ensam man i baren. Strax innan jag skulle gå gick han ut för att röka och bad mig då göra en enda simpel uppgift, nämligen passa hans öl. Jag tröttnade dock efter fem minuter och började när jag trodde att han vilken sekund som helst skulle komma in igen messa istället. Tio sekunder släppte jag ölen med blicken men det räckte för att en törstig snärta skulle vara framme. Han gick dock och krävde tillbaka den. Jag skämdes dock som en hund och gör fortfarande.

Never ending story

Okej. Att sitta inne och kolla på tv när det är trettio grader ute är väl allt annat än okej.I synnerhet inte när det dessutom är dassiga antm repriser. Till mitt försvar kan jag bara understryka att det är säsong tre med Eva Pigford. Hursomhaver. Översättaren översatte Seventeen magazine med sjutton tidningar. Detta medan jag går arbetslös. Imorgon blir det klippbad för hela slanten. Puss.

...

Jag kan utan att skämmas erkänna att jag stulit Dagens Nyheter av min granne både en och två gånger, men jag ursäktar mig med att om man inte hämtat in sin tidning klockan halv ett kan man rimligen inte fästa allt för stor vikt vid den. Min granne har har hur som helst tröttnat på mitt stjäland och sätt upp en arg lapp. När jag trots lappen stal ytterligare ett nummer blev min granne mer passivt aggressiv än tidigare någonsin skådat och har sedan några dagar lagt ut två veckor gamla nummer. Jag kan inte annat än skratta.

...

Jag lever men min dator gör det inte. Den vägrar starta och jag är helt rådvill. Annars då? Nas var fantastisk men det vet förmodligen alla redan. Blev blåst på en spelning häromdagen men man lär så länge man lever. Så. Tillbaka till solen.

När du känner dig ensam

Låten är bra men det är som att det fattas något och jag har så svårt att sätta fingret på vad det är. Den känns lite daterad, typ som något Daseca kanske skulle gjort för två år sedan.

Sommarplågor

Var jag mig än i Stockholm nattliv än vänder, så hör jag dessa två låtar. Jag brukar hastigt och lustigt lämna dansgolvet för att gå toa, dricka vatten, lufta mig eller passa på att ragga. Jag orkar bara inte med dem. Det blöder ur mina öron.

Kanske dags att uppgradera till Spotify Premium?

Jag menar, det är liiiiiite, jag skulle vilja säga pinsamt, men snarare stämningsdödande, att när man ligger och gosar mitt i alltihopa höra den där konodomreklamen som börjar " Skulle du kunna tänka dig ha sex till den där låten du nyss hörde?" I synnerhet som låten man nyss hörde var Love King med The Dream och man inte bar kan tänka sig det, utan är på väldigt god väg att ha just det.

"Nu kan jag äntligen ha bikini"

Sorry bruden, men vad är det som hindrat dig tidigare? Inte fan är det dom där 16 kilona du kånkat runt på, det är din taskiga självbild och självkänsla. Kan jag som närmar mig 95 pannor bära upp en bikini med självaktning, borde det inte finnas något som kan stoppa dig heller.

Jang gans

DN har kört Rockyrepriser i snart en vecka och jag är närmast otröstlig. Jag behöver min sura lilla bittra hund att komma med nya livsvisdomar minst en gång dagligen, för att jag skall fungera efter bästa förmåga. Grrrrrr.

Jag hatade Young Gunz när den kom, mest för att jag visste att jag borde gilla den. Nu har jag helt och hållet omfamnat den och kan inte sluta lyssna på den. Grrrrrym!

Här är min julilista btw. Fylls på allt eftersom!

...

Ni minns att jag skrev om arkebuseringen och hur jobbigt det måste vara att ingå i dödspatrullen. Självklart är det så att en eller flera av skyttarna har ett oladdat vapen, så att man inte med säkerhet kan säga vem som sköt det dödande skottet.

Går runt i cirklar

Kan någon ge mig Travie McKoy på ett fat, tack?

På väg hem från Mama Africa i tordags, då jag trodde att jag precis missat bussen, bara får att få se den passera cirka 150 meter på Hornsgatan fram, passerades jag också av en kille med röd piké. Såg honom igen när jag stod och väntade på bussen, då han valde att istället gå till Kungsträdgården. Sen möts vi ännu en gång när vi tar samma buss från Centralen.

I fredags ligger jag och solar i Rålis. Mot slutet lägger sig ett gäng 20-åringar precis intill mig. När jag sen går ut senare på kvällen, så är dom på samma ställe som jag där dom kollat fotbollen.

När jag innan jag möter upp mina kompisar på fredagkvällen tar jag bussen från Fridhemsplan. Med mig på busshållplatsen står en blatina som klär sig som om hon var fyrtio, trots sina max 24. Dålig blonderat touperat hår, trenchcoat när jag inte ens har en jacka, nylonstrumpbyxor, ballerinaskor och waaaay to skrikigt läppstift. Jag kunde inte låta bli att föreställa mig att hon hade sin egen twist av överklasskärring men utan att ha full koll. När jag sen kommer till Hornstull så visar det sig att stället vi tänkt gå på är stängt så jag tvingas ta tuben till Slussen. Då hamnar jag och den här tjejen i samma tunelbanevagn och två fyror från varandra.

Är detta bara en mängd sammanträffanden? Är det jag som har en tvångsmässig iakttagelseförmåga? Försöker Universum

...

Läser i senaste Nöjesguiden att det, enligt deras utsago, brutit ut en hetsig diskussion efter att Calle Schulman delat med sig av sina erfarenheter av preventivrunken som fenomen. I mina öron låter det som kraftiga överdrifter, inte bara för att jag själv inte nåtts av denna säkert intressanta debatt, men också för att jag inte kan förstå hur det kan vara något att förvånas eller överraska av. Hur kommer det sig att de som är målgruppen för SATC inte tar till sig de allra viktigaste detaljerna? Carrie tar ju upp detta med preventivrunken inte bara en gång. Själv tycker jag väl att om det kan gå människor så totalt förbi, borde de läsa Café istället för Kamratpostens Kropp och Knopp-spalt.

Satt i kö hos Telias kundcenter över 14 minuter för att mötas av beskedet att min fasta telefon har tre månaders uppsägningstid. Att flytta telefonen kostar 500 kronor. Så jag skulle säga att jag går på ett ut. Fett jobbigt att fortsätta betala 200 spänn i månaden i ytterligare tre månader för en telefon jag inte kommer använda. Grrrrrr.

Carry on.

Ja just det. Alaine kommer till Uppsala. :)

Proportioner

200 människor dog när en tankbil exploderade i norra Kongo-Kinshasa. Mitt största problem är att semifinalen mellan Tyskland och Spanien krockar med Nas konsert på Gröna Lund.

Dagsrapport

Så det blev inte Texas Longhorn, även om jag är mer än lovligt sugen på en fet entrecote. Men i och med att de precis öppnat när vi skulle äta så räknade jag ut att det skulle vara mer eller mindre öde och vi gick, när människan dök upp en halvtimme sen, istället på Koh Pangan, som i sin tur verkligen föll mitt sällskap i smaken.

Efter att vi ätit och jag närmast rullat ut därifrån traskade vi till Slussen där jag hoppats få tag på en islatte men Waynes höll precis på att bomma igen så jag blev utan. Istället skildes vi åt då jag begav mig mot Lasse i Parken och mannen begav sig hemåt.

Tiny var bra men inte översvallande. På grund av ett lite missöde blev den tredje akten sorgligt kort. Eller? Sista akten var Anders Celin. Inte nog med att han just nu frontar ett plågsamt fult raveskägg där en test är formad som en pil( ja jag driver inte, det är så fult att jag nästan kaskadspydde när jag såg honom) så öste han ur sig det mer ickepolitiskt korrekta skämtet efter det andra. Jag har aldrig blivit så provocerad på väldigt väldigt länge. Bland annat drog han ett skämt om sitt egenkonstruerade korsord

"Annat ord för afrikansk säd? Brunsås"

" Annat ord för HIV? Svartsjuka"

Detta är bara två exempel av cirka femton som gick i samma stil.

Jag kan tycka att det faktum att jag blev provocerad är mer intressant i sig än att han ens skämtar om sånt här. Varför blir jag så stött? Jag kommer ägna mitt liv åt att försöka utforska provokationen som fenomen.

Efter Tiny drog jag vidare. Mot bättre vetande fick en kompis med mig till köttmarknaden Mama Africa. Innan det tog vi en öl på Eken, och när jag gick från tunnelbanan misstogs jag för transa. Jag vet inte hur jag ska ta det, har fortfarande inte hämtat mig från chocken. Hur kan man missa mina meloner på minst halvkilot vardera?

Mama Africa var verkligen en äcklig svettig köttmarknad. Musiken var inte speciellt bra, dessutom var ljudet asdåligt. Jag hade dessutom promenerat way to much under dagen och min lårs insidor var mer eller mindre helt skinnflådda. Det var därtill väldigt varmt och jag har tappat bort min solfjäder så jag led men försökte bita ihop.

Jag gav upp efter lite mer än två timmar och promenerade till Slussen där en gammal gubbe till svarttaxiförare erbjöd sig att köra hem mig gratis. När jag inte nappade höjde han till halva priset. När jag frågade varför sa han att han bara ville vara snäll.

Ja men så trevligt. Så jag hoppade in i taxin och när vi kom till min avfart körde han istället för in på min gatan in på en intillliggande gata och vägrade släppa ut mig om jag inte gav honom en avsugning först.

Nej jag skojar bara. Han skjutsade hem mig och frågade om han fick följa med upp och jag bad honom hänga med och sen hade jag sex med honom av egen fri vilja.

Nej jag skojar bara. Han skjutsade hem mig och sa inte så mycket mer utan körde bara iväg.

Nej jag skojar bara. Jag fnös åt honom och gick för att vänta på nattbussen som kom fem minuter senare.

Jag var dessvärre tvungen att byta på Centralen och fick, till mina skinnflådda lårs stora olycka, gå ytterligare 500 meter där ett fyrtiotal andra nattdjur stod och väntade. När jag stod där kom en sextett överförfriskade ungdomar som på ett ypperligt sätt bevisade att där spriten går in går slutledningsförmågan ut. För de fyrtio människorna som stod och hängde till trots, trodde dessa människor att bussen precis gått. Min slutledningsförmåga sviker mig däremot aldrig, och det har jag min pappa att tacka för. Det har gått i arv men han hade dessutom vett att fostra den och nu överträffar jag nästan honom i mina iakttagelser. För egen del är det mer eller mindre tvunget att överraska honom med mina intressanta och alltid väl överrensstämmande observationer.

Så jag vaknade. Packade min strandväska och åkte till Rålis. Hamnade bredvid en 45-årig biraniMILF med sillisar som efter att jag erbjudit hennes väninna solskydd gav mig ett äpple och en näve pistagenötter, bara så där. Fråga mig inte varför, det var däremot mycket gott!

När jag låg där blev jag återigen provocerad, denna gång av Kissie. Kvinnan plastikopererar sig för att hon är intresserad av hur man kan ändra sitt utseende. Människa, din kropp är inte ett experiment! Så sorgligt. "Righteousness is my heart's desire"


Nu ligger jag och vilar mig. Tyckte fram till helt nyss då jag hittade tre minisniglar bland jordgubbarna att det är bland det godaste som finns. Det kan ha varit gråsuggor också men jag vågar inte googla för jag blev så äcklad av bara tanken på att kanske råkat äta ett par av dem.Har precis bevittnat hur Holland slagit Brasilien ut ur VM och kollar på Real Housewifes, sån där Kanal 5-skit, som pappa om han kunde, skulle förbjuda mig från att kolla på. Väntar på att nästa match ska börja och sen ska jag väl leta mig ut på stan igen. Herrå!

!

Jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa! I och med att Hultsfred blev inställt kommer Nas och Damian Marley till Gröna Lund på tisdag istället! Helt fucking jävla underbart. Jag hatar när folk använder ordet episkt men detta kommer bli episkt. EPISKT!

...

Ikväll blir det middagsdejt på Texas Longhorn följt av Tiny Comedy i Lasse i Parken. Har inte hunnit lyssna på Natasha Ilum Bergs sommarprat än men inatt kanske. Istället har jag varit fullt upptagen med att lyssna på Melanie Fionas skiva, samt Dreams nya. Vill ni att jag recenserar dem? Så har jag tvättat och hittat ytterligare tre par skor som ska kasseras. Någon i baltstaterna eller sydostasien lär sannolikt trampa runt i dem inom tre månader. Det känns lite jobbigt att kasta skor som inte är så trasiga att de inte går att använda men så trasiga att man skäms när man gör det. Det är snålfinnegrejen tror jag. Att däremot ha dem i ett skåp och aldrig använda dem är ju bara ännu mer korkat så till Erikshjälpen åker dom hur ogärna jag än vill.