Party i Party Animals

Party Animals är bra, och går att se på även om man missat ett avsnitt eller två. Detta illustrerar att serien inte alls har samma ambitioner som andra serier som utspelar sig i politikens finrum. Och det är också något som gör att den inte är så bra. För jag är verkligen skadad av den intensiva dialogen i Vita Huset, som verkligen kräver sin kvinna. Party Animals är i jämförelse välidgt mycket mer puttrig, och handlar ju snarare om relationer om än i ett politiskt sammanhang. Men det blir ändå lite tråkigt, och själv är jag minst sagt besviken.Framförallt då gårdagens avsnitt var så väldigt förutsägbart. Det skulle hållas fest och knarkas men den yngre brorsan som ville bjuda sin kontorskamrat på kola var så tafatt och fumlig som bara en lillebror kan vara. Och så gick kontorskamraten så klart till sängs med den äldre brodern istället, och så ska man sitta där och hata denne brorsa. Lillbrorsans chef är dessutom en subba av sällan skådat slag som verkar tro ha sig rätt att sätta alla i sin omgivning på plats, och man blir bara arg av att se hur hennes omgivning tillåter det. Ändå fortsätter man kolla, för lika mycket som man blir arg på dem som är kallhamrade strebers, lika synd tycker man om dem som råkar stå i deras väg. Till och med då det ibland kan vara en och samma.