Labbnörden

Jag skulle inte vilja påstå att Criminal Minds är en särskilt bra serien. Främsta anledningen till att jag kollar på den är att jag är löjligt nyfiken på sociopater och psykopater.Det är därför jag googlar galningar som Ed Gein, Jeffrey Dahmer och Tjikatilo ibland när andan faller på. Det är med skräckblandad förtjusning man läser om alla de bestialiska dåd dessa tre hann genomföra innan de slutligen åkte fast. Och trots att det vänder sig i magen av äckel så finns där ändå en nyfikenhet och vilja att besvara frågan varför dessa tre herrar blev som de blev.

Och där kanske inte Criminal Minds är de bästa redskapet men ändå lite av en teaser för såna som jag som skulle vilja jobba med att profilera galningar. Men ändock. Criminal Minds kan ändå emellanåt bli lite för mycket. Och då är det, för utom Shemar Moores självgodhet, datanörden Garcia som provocerar mig allra mest.

Garcia, som spelas av Kristen Vangsness, är tröttsam för att hon bara är så mycket i överkant i allt hon gör. Hon är blödigast av dem alla, och har så lätt till tårar att man undrar om hon lider av någon slags depression.Detta beror väl främst på att hon spelas så illa av Vangsness, det spelas ständigt över å det grövsta. Om hon inte är gråtmild så ska hon ihärdigt knappra på tangenterna och läsa högt ur sina databaser som rasar fram på någon av de fem skärmar hon har framför sig. Och så klart håller hon kontakt med resten av teamet genom en webbkamera.



I detta är hon inte helt olik en annan kvinnlig nörd, nämligen Abby i NCIS. Bägge represtenterar de en subkultur som tar sig uttryck i kläder och personlig stil, Garcia som någon slags rockabillybrud och Abby som gothare. Abby har också fem skärmar och pratar dessutom med sina datorer som om det vore levande varelser, samt använder en webbkamera för att kommunicera med sin chef, alfahannen Gibbs, vars uppmärksamhet och bekräftelse alla i teamet så desperat söker.

Man önskar att det manusförfattarna kunde ge en lite mer nyanserad bild av subkulturer i gemen istället för att falla för frestelsen att låta dem som betraktas som nördiga i största allmänhet, utan proppar dem fulla av nördighet i alla möjliga aspekter. Och som i långa loppet gör att serier som NCIS och Criminal Minds tappar i trovärdighet.