fredag, februari 29, 2008

Glättigt Gossip Girl


Asså jag förstår inte what the fuzz is about. Gossip Girl har ju visat sig vara en exakt kopia av The OC, vilket verkligen förvånar mig då det bygger på en litterär förlaga.

Jag fattar inte hur folk orkar kolla på en serie som fortfarande efter fyra avsnitt bara följer samma dramturgi som i de tre första. Då alla problem och hinder som gör det omöjligt för Serena och Dan att någonsin ha ett fungerande förhållande. Gång på gång på gång så dyker av någon fullkomligt outgrundlig anledning upp något som gör det fullkomligt omöjligt för dem att bygga vidare på deras i stort sett obefintliga relation. En relation som i stort bygger på att dom ständigt lovar varandra att ta sig tid att ta reda på om dom kan ha en relation överhuvudtaget. Det är ju så sjukt tröttsamt, men samtidigt något som alla vi som kollar på serien helt uppenbart uppmuntrar till, eftersom vi inte har vett nog att stänga av våra tv-apparater i ett ståndaktigt försök att säga ifrån. Vi har redan sett det här en gång, och den gången slutade det med att tjejen dog när hon ramlade ner från en klippa. Den här gången är det tjejens lillebror som är verkligt suicidial, om än på bättringsvägen, men hennes morsa är så gott som lika labil. Jag vägrar låta mig förföras av att serien är så jävla snygg. Det är i själva verket ännu en anledning att inte kolla på den. När kan det någonsin få vara lite skitigt? SATC har ju lyckats få NY att verka glamoröst men ändå visat upp stadens smutsigare sidor. I Gossip Girl är allt blankt och glänsande glamoröst på ett sätt som får mig att vilja se The corner bara för att få någon slags motvikt till det hela. The Corner som för dom som inte vet är en tragisk oddyssé över förfallet i förorterna, där så väl föräldrar som barn inte gör annat än knarkar och är kriminella.

Inga kommentarer: