På tv igår

Igår hamnade jag först framför ännu en så kallad dokumentärserie på Mtv. Denna gång bar den namnet True life, och handlade om unga par som försökte få vitt skilda trosuppfattningar att gå ihop i sitt vardagliga liv. Där fanns ett par med en afroamerikansk tjej, som var baptist, och en judisk kille. Dessa två väntade dessutom sitt första barn.Det var rätt kul att se hur tjejen kämpade med att försöka få de bägge religionerna att fungera ihop, i synnerhet mot slutet då hon kom på den alldeles egna benämningen jewstian, på sitt barn, en sammansättning av jew ( jude) och christian ( kristen). Inte helt olikt Seth Cohens helt egna högtid christmaka. Mindre roligt var det dock att höra henne förklara att hennes barn självklart skulle tro på Jesus eftersom han var kristen, medan hennes kille försökte förklara för henne att det inte gick ihop med att vara jude.

Det andra paret i blickfånget var desto sorgligare att se, därför att killen i paret, som var protestant, envisades med att ständigt skrika åt sin flickvän, och då i synnerhet skrika åt henne att hålla käften. Hon i sin tur funderade som bäst på att bli Jehovas vittne och försökte få sin pojkväns tillåtelse att lära barnen om sin religion. Även om det kändes som programmet i första hand ville visa på intriger och gräl, om möjligt sprungna ur olika existensiella frågor, gjorde detta par mig mest obekväm.


Jag såg också Cooking in the dangerzone, ett program där en välkldd britt åker på en kulinarisk resa i krigshärjade länder. Denna gång var han i Afghanistan och det var minst sagt fängslande att se hur åt sig igenom landet. Egentligen är ju programmet på idéstadiet en ganska riskabel tanke men utförandet var väl gjort och klart sevärt. Synd bara att man inte kan smaka!!!

Sist men inte minst såg jag den mycket sevärda dokumentären Sami nieida jojk. För er som missade den, försök se någon av de otal repriser som sänds i veckan, eller ta en timme framför Svt Play. För alla som känner sig de minst rotlösa, eller bara inte delaktiga i något som helst sammanhang är denna film ett måste. Den är gripande, mycket fin, angelägen och samtidigt smått upprörande. I synnerhet scenen där hon går i slag en norrbottning som inte förstår till vilken nytta hon vill lära känna sina samiska rötter, upprör mer än hela resten av filmen, just för att hans ignorans och intolerans är så skrattretande. Måste ses!