lördag, juli 25, 2009

Tiggaren

När jag var ute i torsdags försökte jag tigga mig till min första spelning. Det var tänkt att jag skulle göra det redan förra veckan, men då satt herrn som bestämmer på stället och häckade i ett hörn av dj-båset hela kvällen utan att röra sig så mycket som en centimeter. Till råga på allt hade han redan tagit in en ny stjärna, och jag kände att det skulle vara att inkränkta på hennes revir att komma och smöra. Så jag lät snällt bli.

Men så alltså inte torsdags som precis passerade. Vid ett väl valt tillfälle gick jag fram till människan och sa att jag ville spela där, varpå han genast undrade vad jag tänkte spela. Till saken hör att den här gubben på sätt och vis är hela anledningen till att jag blivit en sån rytmnörd, för när jag förra hösten besökte en klubb han spelade på önskade jag en låt och fick då just frågan vilken rytm det var. Vilket jag så klart då inte visste, och vilket han ju också visste att jag inte visste. Han var bara ute efter att testa mig, och han lyckades. Men efter det gjorde jag precis som i alla klassiska Hollywoodfilmer, gick hem och började plugga på, för att aldrig igen utsättas för den förödmjukelsen.

Så när han frågade mig i torsdags vad jag tänkt spela var det återigen ett test, men den här gången var jag förberedd. Inte bara visste jag vilka låtar jag tänkte spela utan exakt vilka rytmer. När jag sagt det sa han lite avmätt att det lät bra men att vi väl kunde ta det när vi var nyktra. Jag kan tillstå att jag var lite berusad, tillräckligt för att minuter tidigare gjort en ordentlig på vurpa dansgolvet som lämnat ett tydligt avtryck på min klänning, men sa att om han inte var nykter, skulle han väl ändå inte kunna spela. Han kom då med nästa ursäkt, att han var tvungen att kolla det med ägaren först, som ju så klart var på semester. Och flikade in att många ville spela där ( vilket jag starkt betvivlar). Ägaren skulle inte komma tillbaka förrän i oktober, och innan dess kunde det inte bli aktuellt att jag skulle få spela. Där och då höll jag nästan på att få spel! Jag ville typ slå honom i huvudet med en stekpanna. I synnerhet då han i nästa andetag, efter att jag påpekat att rytmerna jag valt vid de laget skulle vara inaktuella, ju hade gott om tid att öva på!

Jag är en rastlös själ, och jag VET att jag inte kommer orka vänta till oktober. Man kan tycka att människan skulle kunna ge mig en halvtimma i början av kvällen då det ändå inte är en själ på stället, för det jag behöver lära mig handskas med är nervositeten av att faktiskt ha lyssnare. Allt annat är ju mer eller mindre klappat och klart, det enda jag behöver är publikens reaktioner.

Jag vet fortfarande inte om han försöker spela svår, eller om han mer eller mindre dissade mig, och förväntar sig att jag är typen som kommer jaga efter honom. Det återstår att se om jag verkligen orkar det, jag har lagt ner det där med att jaga efter män, oavsett anledning. Jag kan dock slå vad om inte bara en krona, utan minst hundra, att det första gubben gjorde när han vaknade i fredags var att kolla upp rytmerna jag nämnde, och att jag kommer höra dem när jag går dit igen på torsdag.

Inga kommentarer: