lördag, maj 10, 2008

Rara Rocky


I och med det senaste numret av Rocky Magasin drabbades jag väldigt hårt av insikten att jag verkligen, innerligt och nästintill förbehållslöst älskar den där bittra, lilla cyniska hunden och hans vänner. Dom kommer med insikter så mycket större än de jag själv drabbas av, men på ett sätt som gör att jag inte kan annat än mycket enkelt identifiera mig med dem.

Men det finns vissa saker med Rocky Magasin som gör att kärleken hänger på en skör tråd. Just för att serien är så fantastiskt, och kom nu inte och säg att Kellerman sålt ut, eller att den är alldeles för ojämnt och var bättre förr för det är skitsnack som inte under några som helst villkor går hem hos mig, så förtjänar den att förpackas i den allra bästa av förpackningar. Döm då av min förvåning när senaste numret innehåller sedan tidigare redan publicerade strippar. Det är ju tamefan skandal. Skämmes på er förlaget säger jag. Ni underskattar läsarna något enormt om ni tror ni kan komma undan med något sånt här, bara genom att tro att vi inte kommer ihåg vad vi redan läst, eller för den delen inte kommer tvinga er att stå till svars för det. Mycket dumt. Och vem var det som kom på den lysande idén att göra Kellermans handstil till en liknande, men sjukt mycket tråkigare och intetsägande textfont, som nu är vad som finns att beskåda på ledaren? Försvann gjorde det personliga tilltalet som jag, och förhopppningsvis många med mig, fann så bedårande. Känslan av att det verkligen var Kellermans egna, emellanåt slarviga stil, som välkommande mig som läsare till ett nytt nummer av tidningen. Med den här nya textfonten, som verkligen är anskrämlig, försvann charmen helt och hållet. Usch.

Men vad jag funderat allra mest på är just vilken typ av mervärde Rocky Magasin egentligen påstår sig kunna erbjuda läsarna. Jag kan förstå att dom som inte läser Rocky i DN har väldigt stor behållning av tidningen. Men nuförtiden går det ju att läsa Rockystripparna på DN:s hemsida, och i På stanbloggen, så andelen läsare som endast når honom via tidningen kan väl ändå inte påstås vara särskilt stor. Så därför undrar jag varför tidningen ändå i så hög utsträckning publicerar redan tidigare publicerade strippar, alltså sådana som gått att läsa i DN veckor tidigare? För den som läser DN vet också att DN ibland stoppar in riktigt gamla strippar mitt i alltihopa. Som trogen läsare upptäcker man det på en gång, eftersom dessa ofta skiljer sig rätt markant i upplägg men också går att spåra som äldre genom persongalleri och stil i tecknandet. Förpassas dessa först av DN, för att sedan hamna i något "icke publicerbara Rockystrippar" arkiv någonstans?

Frågan kring mervärde kvarstår, inte bara för att Rockystripparna bara är en repris av något man redan läst, men också för den andra serien Rogert, inte alls håller samma klass som Rocky, och för att tidningsartiklarna och recensionspartiet inte alls känns fullt lika helgjutna.

Inga kommentarer: