Dagens Youtubeklipp - Nike Fotboll Brazilian team on airport

Är hemligheten bakom ett vinnande lag att dom spelar fotboll hela tiden? Att dom är så rastlösa att inte en minut inte ägnas åt att leka med bollen? Är det för att det svenska laget inte gör det, och för att brassarna ständigt gör det, som Sverige inte vinner, och Brasilien nästan alltid gör det? Jag måste ändå påpeka att jag är minst sagt imponerad av hur Brasilien upprätthåller myten om att vara ett fotbollsälskande land, och verkligen ha ett lag besatt av fotboll, som spelar det på och vid sidan av planen.

Kära dagbok

Jag blir så less på denna världen.Som befolkas av människor som hellre skuldbelägger andra, än rannsakar sig själva.Och jag hatar mig själv som lite halvt och halvt faktiskt tror att jag bär skulden till det här, när jag i själva verket vet så väl att det inte är så.

En kompis och jag satt och pratade.Bara för några dagar sedan berättade han att han blivit tillsammans med en tjej men nu sa han att hon rest bort och att han därför ansåg att relationen var så gott som över.Tjejen skulle vara borta ett år. Jag fattade aldrig om det snarare var så att relationen varit lite halvseriös redan innan, eller om det faktiskt var ett beslut dom kommit till gemensamt, att lägga saker och ting på is, eller om allt var fullkomligt outtalat. Helt tydligt av sättet han berättade det på var iaf att han tyckte det var mycket begärt av honom att inte få vara med några andra medan hon var bortrest, då han ju redan visste sa han, att hon minsann säkert skulle vara med andra.

Hans kompis tjej i sin tur, skulle också resa bort,och vara borta ungefär en månad, varpå min kompis sa att kompisen var så gott som ute på marknaden.En månad borta och människor litar alltså inte på att deras partner kommer vara trogna???Jag sa givetvis ifrån, det är tragiskt hur lite tilltro människor tycks ha till kärleken. Men jag sa också att om han nu tror att hon kommer gå bakom ryggen på honom väl bortrest så kanske det ändå inte kan hålla, för personligen skulle jag nog dumpa en person som inte litar på mig illa kvickt, och skulle det visa sig att han hade rätt i att inte lita på så skulle ju relationen rätt snart dö på grund av det. Detta berättar alltså min kompis för mig. Varken mer eller mindre.

När så igår kväll träffar på hans kompis ute med en tjej och vi raskt kommer in i en diksussion om han lever upp till bilden av hur en man ska bete sig hasplar jag ur mig att han väl nog gör det eftersom han ju inte tror att hans tjej som kommer vara bortrest en månad kommer vara trogen.Vilket följs av en pinsam tystnad när jag inser att tjejen som hela tiden stått bredvid är den tjejen.

Senare får jag höra att jag är både det ena och det andra av den här killen.Men jag orkar fan inte bry mig.Varför skulle jag göra det? Är han så jävla korkad att han inte vågar lita på henne, varför göra det till mitt problem???Jag vill gärna flika in att jag trodde tjejen han var med var en rebound så jag kunde lika gärna ha råkat komma med en kommentar av det slaget, så det känns som skadan hade skett oavsett.

Jag tycker uppriktigt synd om den här tjejen.Och jag gjorde inte misstaget att försöka förklara vad jag menade, det känns inte som att det är jag som ska göra det. Men å andra sidan, och jag vet att folk kommer hata mig för att jag säger, så kanske jag bara gjorde henne en tjänst. Ledsen att behöva säga det men så är det. Kanske hon inte tyckte nu, och inte heller igår då hon tafatt låtsades som ingenting och låtsades som det regnade fullkomligt. Och kanske aldrig kommer göra.

Men varför jag ska ta på mig skulden över något jag sagt, som en människa själv har konstaterat, det förstår jag inte? Jag förstår det inte.

I gårdagens DN

Gör inte Linda Skugge ett väldigt tråkigt intryck? Jag kan tycka att det är gulligt att hon inte tycks ha någon egentid eftersom hon har tre barn,men också uppleva att hon gjort det till ett uppdrag att ständigt påpeka det och ta priset som årets mest självuppoffrande mamma, vilket är så konstigt med tanke på hur mycket hon tycks jobba.Hon verkar bara så ofattbart präktig. Och skrämmande effektiv.Typ jobbmöten i kön in till stan, jobbmöten på väg från ett jobbmöte till ett annat, och så fortsätter det. Detta fick jag intrycket av efter att ha läst intervjun med henne som var med i DN Lördag Söndag för några veckor sen, och som också gör henne till en av de senaste veckornas mest förekommande intervjuperson i DN.

Veckans SATC

Blair Underwood, denna undersköna skapelse till man, går just nu att beskåda i såväl reprisen av SATC, Dirty Sexy Money och In treatment. Jag älskar Blair så jag är inte den som klagar.Faktum är att jag älskar Blair Underwood.

Avsnitten av SATC som visades i onsdags älskar jag dock inte fullt lika mycket, även om Blairs agerande är minst sagt högklassigt.Inget av avsnitten tillhör mina favoriter, kanske inte så konstigt med tanke på att Samantha får cancer i det ena av dem och Charlotte och Harry ligger och spyr större delen av det andra. Och så tror jag att den där ryssen kanske har ett finger med i spelet.Jag förstår inte vad Carrie ser hos honom.Han är ju gammal och äcklig.Förklara någon som förstår.För ingen av mina kompisar har någonsin haft så dålig smak.Även om dom på andra sätt lyckas hitta riktiga stolpskott, som slåss,super och gör andra dumma saker, så är dom iaf oftast trevliga att kolla på. Petrovsky är ju bara en pompous ass.

Bästa är ändå Mirandas självgodhet.Snacka om att jag känner igen mig!!!Det är ju så pinsamt att se henne stå där och försöka förklara för Steve att Blairs rollfigur är jättekär i henne.Så skämmigt.Och så Samanthas självdestruktivitet på det.Som bara får en att vilja gråta.

Schulmans humorhörna

Det är intressant att Schulman påstår att hans skämt om källarbarnen i Österrike är precis på rätt sida om vad man får skämta om.Intressant därför att samme Schulman inte orkade med kommentarer av typen som insinuerade att hans far inte alls dog av cancer utan begick självmord för att Schulman och hans bröder var så outhärdliga.Något som man också kan tolka som ett skämt, men som för Schulman blev för mycket att ta, och som bland annat var en av anledningarna till att han slutade blogga på Aftonbladet.

Dagens Youtubeklipp - Joga Bonito Never grow up my friends

Seriöst.Jag blir typ gråtfärdig varje gång jag ser den här.Skulle kännas mycket bättre om någon annan sa att dom också blev det för då skulle jag inte känna mig fullt lika töntig.

Frosseri frossera ( känsliga läsare varnas)

När jag var på kryssningen med min mamma bröt jag fyra månaders sockerfri kost genom att frossa loss så det stod härliga till. Det hela inleddes på buffén, med det dignande dessertbordet.Det var chokladmousse,geletårta, panacotta och jordgubbscheescake. Och som grädde på moset en gigantisk tallrik glass som badade i kolasås. Efter detta gick jag och köpte ett sånt där rör med sex mentosrullar som jag snaskade på hela kvällen. Nästa dag köpte jag ett 24pack daim, en påse minisnickers, som jag till mitt försvar vill påpeka att jag delade med min mamma, samt en sån där burk med pingvinlakrits. Till middagen blev det ännu ett dessertbord, denna gång med en karamellpanacotta som var snäppet bättre en den från föregående afton jordgubbspanacottan, samt choklad och annat mojs. I land i Helsingfors åt jag en croisant, tårta med hjortron samt en glass. Väl hemma igen gick jag lös på en bit prinsesstårta, blandat lösviktsgodis, och tre blandade munkar och en lakritspuck.

Allt detta till trots glömde jag att äta Dumle,Center,Mintolux,smörkola, lotusbilar och turkisk peppar. Burken med pingvinlakrits blev bara halväten, om någon vill ha den så hör av dig, finns att hämta i Solna. Annars tänker jag spara den, och drömma om Dumle och alla dom andra fram till i september då jag tänker ta en ny bläcka.

Säg inte att det inte går

Jag blir så jävla less på det här kortsamhället.Jag skulle låna en bok på biblioteket i Solna. En bok jag hade lånat, lånat om, men som jag nu var tvungen att återlämna för att någon annan reserverat, trots att det fanns ett annat exemplar av boken inne. Mycket komplicerat.Jag reserverade därför det andra exemplaret av boken igår,och skulle hämta det i samma veva som jag lämnda igen det första. Men hade alltså glömt kortet hemma.Och fick inte låna boken eftersom jag inte hade kortet. Varpå jag sa att jag kunde mitt kortnummer utantill, hade id-kortet och kunde koden.Varpå bibliotekarien var fullkomligt orubblig och sa att det inte gick.MAN SKA FAN INTE SÄGA TILL MIG ATT DET INTE GÅR NÄR JAG VET ATT DET GÅR. DÅ SKA MAN SÄGA ATT DET INTE ÄR TILLÅTET. Jag vet att det går eftersom jag gjort det förut, sett andra göra det förut, och så vidare. När jag sa att jag reserverat boken frågade hon om jag fått besked om att den kommit in varpå jag sa att jag tog det för givet eftersom den varken varit utlånad eller reserverad varpå hon hävde ur sig att boken kanske varit borta, vilket jag inte förstår hur hon kan säga med tanke på att jag precis sagt att den var inne, och då sa jag att den skulle stå på hylla kt.Och då gav hon slutligen med sig, bad om min legitimation och vips så hade jag boken i min hand.Nu kommer jag alltså envisas med att låna utan lånekort varenda gång jag råkat glömma mitt kort för JAG VET ATT DET GÅR.

Dagens Youtubeklipp - Joga Bonito Zlatan gumjuggle

Pppppprovocerande

Jag kan fan inte låta bli att provoceras av vad folk lägger sin tid och energi på.(Som det att jag låter mig provoceras av vad jag nu tänker berätta att jag låter mig provoceras av). Men samtidigt så är ju vad folk låter sig engageras av också en ganska viktig samtidsmarkör, i alla fall i mina ögon. Att folk vill starta en insamling för att valpen Chorty ska bli opererad, när det handlar om en konflikt mellan två parter, där det enklaste vore att låta dessa två göra upp helt utan Metros inblandning, kanske tyder på att världen är så överjävlig att folk överhuvudtaget inte orkar ta till sig av saker så mycket värre än att en hund råkat ut för en olycka. Sånt här händer varje dag, överallt och det är inte annat än att beklaga.Men jag kan personligen tycka att det finns viktigare saker att ägna utrymme och uppmärksamhet åt i media.

I dagens DN

Killar besöker inte ungdomsmottagningarna i samma utsträckning som tjejer, samtidigt som antalet aborter i åldersgruppen 15-25 ökar.Detta skriver DN om idag, och har intervjuat två unga killar om preventivmedel. De känner bägge personer, som DN av någon konstig anledning väljer att kalla de tjejer i killarnas bekantskapskrets som gjort abort, som gjort abort och tycker det är synd att tjejer ofta är det som tar störst ansvar för att skydda sig vid samlag. Man kan ju verkligen fråga sig varför det är så, om det överhuvudtaget är så, eftersom ju aborterna ökar, och vad man kan göra åt det. Själv är jag väldigt anti ppiller, jag lockas inte av tanken på att proppa min kropp full med hormoner.Detta kommenteras också i artikeln, där det står att unga kvinnor lever i en överdriven rädsla för ppiller på grund av de rapporter om blodpropp som kom i mitten av 90talet. Något jag inte tror stämmer.Jag tror att det är en av orsakerna, men inte den enskilt största.Jag tror att rädsla för att gå upp i vikt, eller bara som i mitt fall en allmän avvoghet inför hormonpreparat gör att många kvinnor försöker hitta alternativ till ppiller. Jag tycker att det bedrivs alldeles för lite forskning kring biverkningarna av ppiller, att det förutsätts att kvinnor ska ta ansvar bara för att vi redan har ppiller, istället för att sätta press på att ta fram ett manligt ppiller som är lika bra. Varför inte det görs kan man ju verkligen fråga sig,även om jag redan tror mig veta svaret.

Skratta eller gråta

Jag hyser minst sagt dubbla känslor för Louise Järleskog.Till att börja med tycker jag att Anna Granat porträtterar henne väldigt bra, och jag kan utan att skämmas tillstå att jag ser flera likheter mellan Louise och några av Sveriges mest framgångsrika kvinnliga sportankare.Det jag tycker är så roligt med Louise är att hon driver med fördomen att tjejer bara bryr sig om utseendet, men det där skrattet satt sig lite i halsen imorse när jag hörde Anna på radion berätta att hon får brev från tjejer som känner igen sig, och från pojkvänner till tjejer som de tycker är som Louise.Vad gör det för oss tjejer som faktiskt är intresserade av fotboll på riktigt, och som vill bli tagna på allvar?

We are the robots

Har bara sett några glimtar av The Sarah Connor Chronicles men hunnit bli löjligt förtjust i Cameron Phillips spelad av Summer Glau.Till att börja med för att hon spelar robot, och för att hon gör det så jävla bra.Jag försöker komma fram till vad det är som är så fängslande med tjejer som sparkar skurkbak och gör det med en klackspark, men kommer inte gåtans svar på spåret.Varför vill vi bli av med allt sånt där löjligt känslogojs för? Varför är vi så fyllda av självförakt att vi väljer att rikta detta självförakt mot figurer som inte är mänskliga, även om de antar mänskliga former? Dark Angel tampades väl inte heller med känslor, hon var precis lika kallt beräknande som Cameron är, samtidigt som Bionic Woman blir dåligt just för att hon är FÖR mycket människa, med all den där förbannade omsorgen för sin syster och yadayadayada.Jag vill inte bli robot, men nog fan önskar jag att jag bara kunde stänga av min hjärna emellanåt och slippa känna,och få se lite lagom tom ut i ögonen så där som Cameron gör mest hela tiden, men det på ett sätt som ändå ger intrycket av att hon har järnkoll på läget.

Hur man sumpar en subkultur

Jag försöker komma fram till om jag hatar denna reklam för att dom inte lyckas fånga subkulturen lika bra som i de tidigare, eller bara för att de andra reklamfilmerna lyckats fånga subkulturerna så mycket bättre.Men här känns bara castingen så dålig,jag känner att dom spelar över eller inte spelar alls.I de andra har skådespelandet ändå kännts så mycket mer genuint.Framförallt har de vunnit på att musiken passat reklamen så mycket bättre.

Dagens Youtubeklipp - Joga Bonito Play in an orchestra

Hur fan gör Ronaldhinho det där med skon? Jag förstår inte.Snälla någon förklara.Så att det litet barn kan förstå.

Jason Mraz förföljer mig

Jag svär.Så fort jag slår på radion så är han där.Finns det någon som helst möjlighet för mig att anmäla honom för ofredande?Han tror han kan komma undan med att vara lite småcharmig med sitt gitarrplinkande, och att det där plinkandet ska föra tankarna till den där solvarma versionen av Somewhere over the rainbow som kom för något år sedan och som jag faktiskt gillar, och som jag alltid tror låten är, och som jag hatar mig själv för att jag tror att det är när jag bara sekunden senare inser att det inte är det.

När jag för två år sedan sökte till Idol fick jag dagen igenom under åtta timmars väntan stå ut med att denna låt spelades i tid och otid då tjejen bakom mig blivit som besatt och inte kunde sluta lyssna på den.Den satte sig redan då men blev aldrig någon hit, det var någon demoversion av låten hon lyckats komma över, och jag trodde faran var över.Därför är jag både förvånad, men också djupt irriterad över att det tagit två år för den att nå denna framgång. Jag trodde liksom att detta var överstökat. Men nu måste jag stå ut med den här låten i två månader, minst, ytterligare.

Stoppa plågsamma coverförsök

Så här får man faktiskt inte göra.Jag är beredd att starta en organisation som aktivt ska arbeta för att hindra plågsamma coverförsök, för det här är ju helt jävla olidligt.Och då har jag försökt ta i beaktande att dom är från Finland, och ändå kommit till slutsatsen att det inte är någon förmildrande omständighet.

Originalet låter så här.

Dagens Youtubeklipp - Joga Bonito Zlatan vs Ronaldo

Bäst i denna reklam, och i alla andra Joga Bonito reklamer han är med, är väl ändå Eric Cantona? Man brukar prata om att män bara blir snyggare med åren och då exemplifiera med Brad Pitt och George Clooney. Men kolla på Cantona! Den där självsäkerheten, som precis tangerar, och som vissa skulle påstå precis går över gränsen till att uppfattas som arrogans. Går inte att motstå. Men samtidigt förundras jag över hur hotande samma typ av drag uppfattas när en kvinna ger prov på den.

Chris Brown Forever

Chris Browns nyaste singel är verkligen bra, och jag tvivlar inte en minut på att den kommer få rejält med speltid i sommar.Men ändå är det något i mig som stretar emot.Okej att den där mörka rösten som skriker in takten i början ska skapa bilden av att det är en hiphoprnbsouldanslåt.Det köper jag.Men det är just bara det som gör det.Allt annat är bara pop och det på exakt samma vis som Rihannas två senaste låtar varit. Det är pop på det där publikfriande sättet som rnb föreställer sig att det måste vara poppigt på för att få andra än bara redan hängivna lyssnare att ens tänka tanken att lyssna på rnb . Och det gör mig lite ledsen. För jag tycker att det är så mkt bättre när det inte är poppigt, när det är precis så där rnbigt som det ska vara, oavsett om det då betyder att det blir ännu mer komersiellt, eller bara lite smutsigare.Låten vinner verkligen på att framföras av Chris Brown, men det är också just det enda den vinner på.Hade låten hamnat i orätta händer så hade det blivit pannkaka av hela grejen, faktum är att jag kan se framför mig hur Idola eller Danny Sucedo fullkomligt slaktar den här låten, vilket gör mig fullkomligt kall inombords. Hade däremot Darin gjort den hade den om möjligt blivit ännu lite poppigare, men fortfarande lyckats behålla trovärdigheten.Men med videon vet jag inte riktigt var det landar, bara att den för tankarna till Mel C:s sommarhit I turn to you, och att det aldrig kan vara ett bra tecken.

Om New Amsterdam

Jag tyckte det var väldigt bra, även om Nikolaj vad fan den där danskjäveln heter för evigt lyckats etsa sig fast i mitt minne som det där svinet han spelar i Underbar och älskad av alla. Å ena sidan tycker jag han är skitsnygg, jag faller liksom handlöst.Å andra sidan är han dansk och såååå motbjudande och spelar inte ens särskilt bra.

Men det här med odödlig, inte åldras grejen får mig alltid att börja överanalysera grejer och då faller serier i genren på bristande logik.Det känns som jag alltid kräver en någorlunda vettig förklaring ickeåldrandet eller ickedödligheten.Som vilken ålder man stannar i.Men i Amsterdams fall är det ju åldern han första gången dog i. Jag fattar ändå inte hur lättvändigt hans son, Omar, verkar ha köpt att pappan är odödlig, även om jag sannerligen applåderar initiativet att låta Amsterdam ha så väl barn som fruar och vänner i olika tidsepoker som åldrats och med tiden dött ifrån honom. Det ger serien ett annat djup än vad som är normalt och gör den mer sevärd. Synd att det bara blev en säsong.

Dagens Youtubeklipp - Joga Bonito This is Eric Cantona

"A, nu spelar dom på klockan killarna". Om jag var svenne skulle jag säga "Klockrent".Men det är jag ju inte, istället vill jag bara göra er uppmärksamma på, om det nu går att undgå, med vilken brinnande entusiasm Cantona gör entré."Mes amis, fotballers""Enough" "Butifull".Mitt hjärta smälter.

Mor lilla mor

"Mor lilla mor vem är väl som du, ingen i hela världen"

Det enda vettiga jag har gjort idag är att traska de åttahundra metrarna till Solna Centrum för att få i mig min dagliga dos koffein, och det idag på Thelins. Där åskådade jag ett fasligt rännande. Bil efter bil som stannade i tio minuter en kvart, tid nog för att springa och plocka upp en bukett blommor, köpa en tårta, eller hämta upp fler firare. Och hur alla stressar fram med barnvagnar,babyskydd och medföljand bebisar för att fira nästan den största dagen av dem alla, nämligen mors dag.Hur den nyblivna mamman vid bordet intill får sitta kvar i stolen medan hennes kille går för att handla gofikat åt henne, bara för att komma tillbaka fem sekunder senare för att fråga om hon vill ha kanelkringla, smörbulle eller kardeumummakrans, varpå han när hon svarat smörbulle säger att han nästan förstod det, och hur glad jag blir av sådan omtanke.

Skinnad på kinaskor

Varje år lovar jag mig själv att aldrig mer köpa kinaskor.Dom går sönder på två röda, går inte att använda mer än ett par timmar i tagen utan att fotsulorna går ut i strejk och är inte ens så där jättesnygga som man intalar sig.Men sen, när sommaren kommer, blir man snål och jävlig och tycker att ett par ändå funkar, istället för att lägga pengarna på ETT par vettiga sandaler för det tredubbla. Det får liksom kosta att man inte kan ha dem mer än en månad, på sin höjd. Tills dom går sönder. Som mina gjorde.Efter första varvet på stan har sömmen gått upp två ställen, samt spännet pajat på ena skon.Efter andra varvet, då jag temporärt lagat spännet genom ett gummiband så spricker andra skon helt i sömmen och nu måste jag snart kasta dem. Det är då själva fan. Och nu står jag liksom och väger. Till att börja med bannar jag mig själv för att jag inte genast gick tillbaka med dem så snart de gått sönder, för att jag fått ett nytt par om jag varit the überbitch som bara jag kan vara hade det inte varit något problem.Istället fortsatte jag använda dem för att jag är lat så går dom bara sönder ännu mer och nu vet jag inte vad jag ska göra. Endera KÖPA ett nytt par, eftersom den där lismande sliskiga gubben i affären inte går med på precis vad som helst, eller köpa ett par riktiga sandaler.Jag vet varken ut eller in.

Dagens Youtubeklipp - The Gurardian Euro 2004

Dagens iaktagelse

Idag såg jag en kille som satt på Konserthustrappan och läste Neil Strauss The Game med en understryckningspenna i högsta beredskap.Det är helt sant, och mycket sorgligt.

Dagens Youtubeklipp - 4 Non Blondes What´s up

Alla popjournalister måste så fort denna onehitwonder kommer på tal nämna att sångerskan nuförtiden skriver låtar åt bland annat Pink och Christina Aguliera. Jag är ju inte sämre jag. Så nu säger jag det. Sångerskan skriver numera låtar åt bland annat Pink och Christina Aguilera. Och nej jag orkar inte kolla upp hur man stavar Aguliera så tracka mig bäst ni vill för det.

Dagens Youtubeklipp -Un'estate italiana

Så många minnen som vaknar till liv.Hur sommarkvällen luktade i mitt kvarter.Överförtjusta barnrskrik.Glassbilen.Den fula maskoten.

Stockholms alla serviceslavar

Jag måste ha pms eller något för flera gånger idag har jag haft mycket stor lust att dänga något i huvet på alla dessa inkompetenta jävla idioter till serviceslavar som det verkar finnas ett ofattbart överflöd av bara just i Stockholm.Överallt annars kan man mötas av snabb,effektiv och entusiastisk personal. Utom i Stockholm.Här skriker caféerna av arbetskraft så till den milda grad att dom anställer vilken slö idiot som helst.Det är därför det går så förjonat sakta, det är därför dom inte bryr sig om att genast lägga på när man närmar sig disken, utan istället bara lägger ifrån sig telefonen för att återvända till samtalet så snart man vänt ryggen till. Har dom ingen skam i kroppen? Okej att jag själv varit en av dem, och väl är det fortfarande, men det finns väl gränser. Spotta ut tuggummit, tala rent, lägg på luren. Ska det vara så jävla svårt att fatta att du är ansiktet utåt? JAG FÖRSTÅR INTE.

Segersemla?

Om Sverige vinner EM, så har vi den här mannen att tacka för så mycket. Jag tror lätt att en semla om dagen håller humöret bland spelarna uppe, och kan bli vårt nu inte längre fullt så hemliga vapen emot Grekland, Spanien och Ryssland.Så det så. Bild från City.

Dumt i DN

Jag fattar för mitt liv inte varför På stan vecka ut och vecka in, fortfarande över en månad efter den nya versionen först kom ut , fortfarande låter en kvarts sida upptas av en presentation av den nya redaktionen. Nu är det vi som gör På stan.Jaha, och vad fan ska jag göra åt det? Om man inte visste bättre, vilket förmodligen somliga inte gör, skulle man lätt kunna tro att På stan görs om varje vecka. Kanske är det så, bara det att jag lyckats missa hur.

Dagens Youtubeklipp - Tersbetoni Missä miehät ratsasta

Jag.Förstår.Inte.Hur.Den.Kunde.Gå.Vidare.

Beundrarbrevet

Aldrig förr har väl frasen "klipp dig, och skaffa ett jobb" varit mer passande. Jag menar, det där fnaset du har på huvet, kan man ens kalla det hår? Och att spela i Chelsea av alla jävla klubbar som finns, vad är det för jävla stil.Kom igen. Jag gillar dig men det finns ju fan gränser.

At sea with Silja

Jag var på kryssning med min mamma i helgen. Till att börja med så blev vi mer än lovligt nöjda redan när vi som bäst höll på att stiga på och insåg att finnarna är lite sämre än oss på alla sätt och vis. Alla mindrevärdeskomplex flyger, trots att man skäms en smula över det, väldigt fort överbord då man står bredvid en landsman som är lite blekare, har lite sämre klädsmak, och som beter sig ungefär som kusinen från landet. Sorgligt men ack så jävla sant.

Redan vid inköpet av första fikan i något som på Silja Serenade kallades Cafe Orient, och som ni kanske kunde gissa er till var inrett med fina kuddar och mosaikbord, blev jag ofattbart tacksam över att jag aldrig gett mig in kryssningsfartygsbranschen. Jag har varit på god väg både en och två gånger men som av en lycklig slump har jag alltid fallit på målrepet, antagligen för att min finska är för dålig, eller helt enkelt för att någon annans finska är bättre. Jag säger lättad därför att kvinnan 55+ som betjänade mig var den mest rutiniserade människa jag stött på på flera år. Faktum är att hon påminde väldigt starkt om hur jag själv måste ha uppfattats när jag var som sämst under min Jensenstid ( då jag fick klagomål för att jag lät just rutiniserad). Noll ögonkontakt, bara ett stilla stirrande på skärmen och så en monoton röst som säger samma sak som den förmodligen redan sagt flera hundra gånger redan, bara den senaste dagen. Noll entusiasm, noll passion.

Hela grejen med kryssning har jag så här i efterhand förstått är att det ju faktiskt inte finns någonstans att ta vägen. Genom att inte bjuda på något annat än det resenärerna redan betalt för tvingar man dem att köpa allt annat som dom i sin enfald trodde sig kunna hitta i hytten. Jag pratar om så elementära saker som tvål, tandkräm. Och så tar man så klart hutlöst betalt. Hytterna erbjuder inte några som helst möjligheter att laga mat, alltså måste man äta allt ute, och det till priser väl som är fullt normala men som ändå känns, för någon som normalt sett äter för trettio kronor om dagen.

Snålfinnar som vi är så satsade så klart jag och min mamma på buffén. Vi och femhundra andra hungriga kändes det som. Jag skämtar inte. Något med kombinationen av buffé och mat får folk att regrigera till apstadiet, och tro att jorden kommer gå under imorgon om man inte ser till att äta så man får valuta för pengarna. Mig själv inkluderad. För även om det så skulle stå ostron på skaldjursbordet, så tror ni inte att man ändå vågar sig på att tycka att det är snålt tilltaget? Det finns gravad lax, men jag ville ju ha rökt. Det finns räkor, men inte rostat bröd till dem. Kort sagt, jag borde få bestämma vad det ska finnas på buffén, därmed basta. Kanske är det för att hålla folk lugna över vad dom kan tänka sig sakna som man får dricka obegränsade mängder öl och vin.

Bridgeblandningen i taxfreen var slut.Jag låter hinta om vad medelåldern på färjan kan ha varit.Att det på grund av bridgeblandningens frånfälle ändå var så sjukt bra stämning förvånar mig, hur klarade sig de stackars pensionärer som råkat bli utan ?

När jag och min mamma som bäst luktade oss fram genom parfymshopen ramlade mamma över Light Blue från Dolce&Gabbana. Varpå kvinnan vid min sida frågar om det där Dolce och grabbarna är ett nytt svenskt märke. Jag upprepar. Dolce OCH GRABBARNA. Det är vad min lilla mamma gått omkring och trott att det står. Nu vet hon bättre. Faktum är att hon till och med kan uttala det korrekt. Jag är mycket stolt.

Vi strosade runt i Finlands huvudstad hela långa lördagen och så fort vi kom ombord igen gick vi och bastade. Det gick inte att låta bli, då vi bägge är väldigt svältfödda på bastubad i vanliga fall.Tydligen så till den milda grad att mamma utsåg bastubadet till det bästa med hela kryssningen. Vad det säger om min mamma låter jag vara osagt.

Taxfreen besökte vi både en och två gånger, eftersom jag aldrig blev klok på införselreglerna.Jag är det fortfarande inte.Vad jag vet är att ginlongdrink räknas som vin och inte öl eller cider och att jag därför fick nöja mig med ett flak, men att jag kanske borde vara tacksam eftersom det vägde vad som kändes som ett ton. Och då finns det folk som på allvar köper en sån där liten kärra med åtta flak på. Och ändå var det mig och mamma taxfreegubben kollade snett på.Varför? Kan väl ändå inte ha något att göra med att vi var kvinnor eller?

Och så alla dessa medelålderspar som man ser mer fulla än lovligt, som kör sina svarstjukedramer som dom gjort flera gånger förr, bara för olika publik och med olika birollsinnehavare. Och när man som bäst tänker att dom kanske borde ta och gå och lägga sig eller kanske äta något, då står dom med en ny öl i baren. Man vill bara gå fram till dem och skrika att dom inte behöver ännu en. Dom behöver kaffe och kaka.

Jag är också förvånad att det inte blev rent sjöslag när hockeyn visades och det stod klart att vilket lag som än förlorade, så skulle det vara fel lag. Men att inte visa den överhuvudtaget skulle väl vara en ännu större risk,och det en risk man inte är beredd att ta.

Men eller hur???

Spraydate,detta heteronormativitetens högborg, har gjort en enkät med uppgift att utse Sveriges bästa singelstad. Glad i hågen, eller kanske med förhoppning att få några minuter att gå, tog jag mig an frågorna. Något jag rätt snart bittert kom att få ångra. Okej att enkäten utger sig att vara till för att utse den bästa singelstaden, likväl handlar det bara om var man raggar bäst, var man dejtar bäst, vad som kännetecknar en bra dejt, var man kan flörta bäst, och så fortsätter det fråga efter fråga. Tills man får frågan om man kan tänka sig gifermål. Tack och lov ges man möjligheten att svara att bröllop inte finns på kartan och det är jag djupt tacksam för. Tills man bara frågan efter ska besvara hur drömbröllop kan tänkas se ut. Men hallå? Vilken vettig enkät som helst ger väl ändå nejsägare som mig en väg ut? Inte denna dock, som väl rimligtvis måste vara konstruerat av någon som på allvar tror att "det finns någon för alla" och inte kan förstår hur man inte tror att äktenskap är meningen med livet. Till dig vill jag bara säga att jag vägrar tro att min framtida lycka hänger på om jag träffar någon eller inte. Faktum är att risken att jag om jag gjorde det skulle bli djupt olycklig är ganska stor.

Dagens Youtubeklipp - Fotball On the coke side of life

Hittade inte den med svenskt tal så ni får hålla till godo med den tyska. Kul är den ändå.

Dagens Youtubeklipp - Axe Chocolate man commercial

Den här reklamen är ju fullkomligt vidrig. Till att börja med chokladmannens ständigt glada uppsyn, trots att hans lemmar flyger och far åt alla världens håll, för i alla fall mina tankar till valfri läskig skräckfilm där skurken har mask på sig. Creepy är ju bara förnamnet. För att inte tala om att tjejerna ju faktiskt äter av honom.Motbjudande är det minsta man kan säga. Bara så superscary.

Shannen I love you!

Ikvällens avsnitt av High Chaparall driver F&F runt med en av mina hundratals drömkvinnor, Shannen Doherty. Jag älskar henne förbehållslöst. Hon kan göra vad jävulskap hon vill, det kommer inte förändra det faktum att hon var den enda i Beverly Hills med integritet, och som dessutom spelade en kvinnlig rollkaraktär som inte var allmänt mähäig. Och vad hade hon för det? Hon blev så klart utskriven ur manus. Men inte tog det länge innan hon dök upp i en annan Spellingproduktion. Som hon också försvann ur.Så vad gör hon nu, förutom att alltid se lika stunning ut? Driver runt med två hyperaktiva svenskar med mindrevärdeskomplex.

Dagens Youtubeklipp - Nike Ship

Jag räknar ner till Em genom att varannan dag låta Dagens vara reklam med koppling till det gröna fältets schack.

Desperate times calls for desperate measures

En kvinna har blivit dömd till fängelse efter att ha köpt ett barn. Hon köpte barnet för att hon, efter att hennes dotter flyttat, riskerade att mista sin plats i bostadskön. Detta är verkligen sannerligen absurt. Beredd att köpa ett barn för att behålla sin plats i bostadskön. Det andas verkligen desperation. Och då kanske man kan fråga sig hur mycket man är beredd att betala för något som är inte går att köpa, och därför är ovärderligt. Tydligen inte mer än 1500 kronor. Vilket i mina ögon illusterar den desperation föräldrarna till barnet känner. Om man är beredd att sälja sitt barn för 1500 kronor.

Dagens Youtubeklipp - Pikku kakkonen theme

Man kan ju fråga sig om mina föräldrar stoppade något barnmaten när jag var liten, då jan fann detta intro synnerligen underhållande, och emellanåt gör så än idag. Fullkomligt obegripligt.

Frusna män söker kärlek gör mig iskall

Jag tycker det är så väl väldigt genant, som ofattbart sorgligt att titta på Frusna män söker kärlek. Och då har jag ändå försökt vara lite snäll mot de deltagande tjejerna, verkligen funderat och försökt förstå hur dom resonerar men faktiskt inte lyckats.
Till att börja med går det inte att komma ifrån att musikläggaren haft a swell time genom att bara använda gamla 80-talshits, som i mitt fall bara för tankarna till lågstadiediscon i Sunnanåskolans uppehållsrum, men som också är så ofattbart dåliga att man inte för sitt liv frivilligt skulle lyssna på skiten. Johnny Logan, Wham, Journey exempelvis. Det väcker så många frågor. När samlades produktionsbolagen och gjorde upp om vilken produktion som skulle ta vilken genre? Bonde söker fru fick en något blandad kompott, medan Ensam mamma söker har Svenska favoriter och Frusna män fick 80tals hits. Okej att man nischar programmen lite, men det börjar bli lite väl övertydligt.

Tillbaka till själva programmet. Det som upprör är hur heteronormativt det är, och att ingen verkar reagera på det. Det verkar bara så självklart för att alla deltagande att tvåsamhet is the shit, men också att det är en sällsynt skatt, och att man därför måste vara beredd att offra mycket för att få den. Till exempel flytta till norraste Norrland, börja gilla jakt och fiske, och ge upp hela sitt självbestämmande. För det är ungefär det jag hör när jag hör deltagarna prata. Tjejerna får liksom bara svira omkring på hockeyrinke, ute i skogen, och så kommer killarna och pratar med dem lite då och då för att se vem som passar dem bäst. Två av tre av killarna vill ha någon som är intresserad av jakt och fiske. Nu kanske jag har lite fördomar, men finns den tjejen överhuvudtaget? Jag är mycket tveksam. Och hur hade du tänkt att det skulle gå till i praktiken. Du tar en tjej som har noll och ingen erfarenhet av natur och jakt och så ser du till att hon skaffar jägarlicens.Och sen what? Hela poängen med jakt är att man måste vara tyst, så särsilt romantiskt blir det väl ändå inte. Det är inte som att man sitta och diskutera livet stora frågor i ett älgtorn. Sett ur den synvinkeln upplever jag killarna som väldigt världsfrånvända. Å ena sidan väldigt naiva som tror att det kommer funka, å andra sidan rent ut sagt pompösa av bara fan som tror att tjejen så till den milda grad ska vilja gå upp i dem och deras intresse. Men det kan vara så enkelt att vad killarna glömt att nämna är att dom vill ha någon som tar aktivt del i deras intresse, inte har samma intresse. Och då är jag lite snäll.

Tjejerna då? Jodå dom verkar nästintill lika naiva. Men det bestående intrycket är att dom verkar helt hjärntvättade av kärleksmyten. Tvåsamheten har blivit ideologi, för att inte säga religion, och det går att spåra framförallt i dessa program. För hur kan det annars komma sig att unga tjejer är beredda att ens överväga att flytta norrut, bara för en killes skull? Min första tanken är att dom flyr från något. Jobbiga hemförhållanden, taskiga pojkvänner, noll framtidsutsikter. Och det gör mig ledsen, förbannad och arg att se.Jag trodde liksom att vi kommit lite längre än så här. Att människor som inte upplevt kärleken i alla fall hade vett att ifrågasätta vad de egentligen är de söker, och om lycka är beroende av kärleken, eller om det går att skapa sin egen lycka. Men tydligen inte.

Dagens Youtubeklipp - Haiducii Dragostea din tei

" Du ska inte tro det blir sommar om inte nån sätter fart" och vad är väl bättre att sätta fart med en denna underbara landsplåga. När jag fikade för några dagar sedan var det en arm stackars 50-årig kvinna som hade den som mobilsignal, och den ljöd av synnerligen högt medan jag satt där, så till den milda grad att jag tyckte rejält synd om henne.Kan inte någon hjälpa henne att byta signal? Eller i alla fall sänka volymen? För det kan väl ändå inte vara så att hon, flera år efter att låten var som störst, fortfarande gillar låten så mycket att hon vill höra på den flera gånger dagligen?

Kändisrehab

Igår råkade jag av en slump se sista minuterna av Celebrity Rehab with Dr Drew, som jag fann så väl sorgligt, spekulativt och gripande. Upplägget känns minst sagt publikfriande, då man tagit några väl valda c-kändisar ( bland annat en barnskådis från Räkna med bråk som med tiden började röka på och göra porr), och låter dem spela sig själva på precis det sätt som publiken förväntar sig att dom ska göra.

Även om mycket lite är dokumentärt, utan snarare synnerligen regisserat, går det inte att komma ifrån att vad man får se är Hollywoods baksida, i dess allra sorgligaste skepnader. Emellanåt ger de deltagande prov på en underbar sorglöshet, men den är så lätt att genomskåda som krystad och ytlig. Sevärt tycker i alla fall jag att det är.

Dagens Youtubeklipp - Pepsi 2008

http://www.youtube.com/watch?v=lek8sJxVL00

Denna reklam är ju så bedårande. Till att börja med tycker jag det är så kul hur man använt actionfilmernas bristande logik på ett mycket underhållande sätt, att låta folk berätta sina visioner av reklamen är både skoj och emellanåt fullkomligt obegripligt, och absurt men med den typen av entusiasm som historien förs fram på kan man som åskådare ändå inte låta bli att låta sig föras med. Helt plötsligt spelar Freddie gitarr, Messi står på en fotbollsplanet täckt av gräs och måste dribbla sig fram mellan taxibilar, och någonstans i Asien skjuter Lampard iväg bollen "in slow motion". Och det faktum att England inte ens ska vara med i EM, får en att fråga sig om man bara genom Beckham och Lampards blotta närvaro ändå lyckas sälja läsk till brittiska fans, som då hejar på? Just att karaktärerna ständigt förbyts har man också unyttjat till fullo då man gjort en annan version där Freddies roll istället spelas av Fabregas, som jag vill understryka kallas för just Fabregas och inte Cesc, vilket väl vittnar om att han förstått att det där artistnamnet inte gått hem hos fanskaran.

Fotbollsmode

Okej.Jag råkade väl ändå slå på Tv4 igår för att se vad Lagerbäck hade att komma med. Men allt jag fick se var hur Sofie Fahrman i sällskap av Ankan Svensson och Shaaban visade matchdräkterna. Detta var ett spektakel jag hade kunnat vara utan, och tydligen inte bara jag utan också Tv 4 som gjorde värderingen att det var så mycket mer intressant att prata med Hedman om vilket lag Lagerbäck tänkte ta ut. Jag bara undrar vem som initierat till Farhmans till medverkan. Vad vill man med det? Jag förstår att matchdräkternas utformning är ett nödvändigt ont, men varför inte låta det vara den parantes det är. Det blir bara så fånigt. Sen att jag gärna nördar loss och pratar om vem som har snyggaste matchstället, och lätt redan här och nu kan utse Kroatiens till det fulaste genom alla tider, det hör liksom inte till. Det har inget att göra med mode eller Farhman.

I Sportbladet får alla krönikörer kommentera uttagningen och på frågan vem han saknar i truppen svarar Peter Wennman vad han själv tror är fyndigt genom att rabbla upp ett gäng superbackar. Detta medan hans kollegor tagit frågan på allvar och svarar med namn som faktiskt skulle kunna få en plats i laget. Sånt går inte hem. Det är inte roligt.Bara fånigt.Och supertöntigt. Och elakt mot dom andra som framstår som tråkiga för att dom inte är lika roliga.

Dagens Youtubeklipp-Leila K Got to get

Dagens Youtubeklipp - Luniz I got 5 on it

Är vi svenska fans här allihopa?

Idag avslöjar Lagerbäck vilka som är uttagna i landslaget. Och jag skulle inte kunna bry mig mindre.Alla vet vilka som kommer få spela, jag skulle bli vääääldigt förvånad om Lasse tar ut någon helt otippad jöns från något lag ingen haft pejl på. Men det känns skönt att peppen inför EM äntligen kan få komma igång, även om jag är med väl medveten om att jag säkert kommer få ångra att jag sagt det. För nu kommer det liksom inte handla om så mycket mer, varken för min eller för sportsveriges del.Det kommer vara fotboll, och som dom brukar säga på nyheterna, annan sport. Givetvis så fort hockeyn är över. Men den är både ointressant och lite läskig, i alla fall tycker jag att det är skrämmande hur omhuldad den där Douglas har blivt bara för att han halft tacklade ihjäl någon. Leif Bork sa att han ingjöt mod i spelarna. Ja, och var en helt underbar förebild för alla hockespelande unga som åskådade det hela antar jag.

Stadium har virat in sina säkerhetsbågar med banderoller i gult och blått som ropar " Vi är svenska fans allihopa", något som jag finner synnerligen provocerande. Okej att jag i stundens hetta kan tolerera att Allbäck gör ett mål, om det nu hänger på det. Men jag väntar alltid tills laget haft några medgångar innan jag öppet vågar visa mitt tycke. För på pappret ser det svenska laget verkligen så lite ut för världen att jag finner det patetiskt att ens våga hoppas på att det kommer gå vidare från gruppen. Då hejar jag hellre på enskilda spelare i laget, följer dem i varje liten detalj, varje steg de tar. Som Rosenberg och Kimpan. Eller Felipe Scolari, den i särklass största anledningen till att jag hejar på Portugal, oavsett vad min omgivning säger åt mig. Och hur jag faktiskt kan heja på flera olika lag, just för att jag hejar på spelarna, ser till deras personliga framgång, inte så mycket som till laget som helhet. Att jag i teorin inte tål Spanien, men ändå inte kommer blinka en enda sekund då Cesc spelar. Att så länge hans insats är värdig, så spelar en förlust ändå inte någon större roll, för att min stolthet och glädje kommer med hur han presterar. Där finns det för få anledningar, för få incitament och motiv till att heja på Sverige, det är där det brister. Sett till antalet anledningar blir jag aldrig uppeldad innan spelet satt igång, då jag fånigt nog vaknar upp och ändå vill att Sverige ska lyckas.

Rent hus + Grannfejden = grannsämja i studentkorridoren

Jag skulle aldrig för mitt tänka mig att ställa upp i någon av dom där trashanksprogramen på tv.Men i takt med att korridorköket kommit att anta formen av ett soprum börjar jag sakta men säkert överväga att anmäla mig och mina grannar till Rent hus. Asså jag vet liksom inte vad jag ska göra. Eller, det finns ju en mycket enkel, men i och med att det finns så få hyresrätter mycket svår, lösning, och det är att helt enkelt flytta. Men om man bortser från det, och är här i nuet och stunden förstår jag liksom inte vad jag ska ta mig till för att stå ut med helveteskapet. Och jag vet att jag väl emellanåt är en del av det. När jag dont give a damn och bara add to the misery genom att proppa in ännu lite mer sopor i en redan överfull soptunna som luktar överjävligt illa och som lockat till sig blomflugor i miljontal. För att i nästa vara den som snällt och beskedligt byter alla dom där påsarna utan att ens säga ett enda litet knyst, bara för att jag är trött och less och faktiskt bara vill kunna slänga mitt skräp. Det känns som om vad vi behöver i vår korridor inte bara är Rent hus, det är dessutom också Grannfejden. Ett för att hjälpa oss att städa, och ett för att reda ut hur vi ska undvika alla konflikter som tornar upp när det kommer till städningen. Går det att ordna? Snälla säg att det går?

Soon Sex and the city

Torsdagens DN var fylld med en massa bra, intressanta och läsvärda artiklar. Mest föll jag för intervjun med Sarah Jessica Parker. Intervjun gjorde mig mer peppad än någonsin på kommande filmen, så till den milda grad att jag skulle vilja brista ut i ett sånt där typiskt Carrieieskt galltjut, som hon gör när hon blir kittlad,ser möss eller bara blir väldigt bortskämd av Big/Aidan/Petrovsky/Berger och som dom alla tycker är charmigt men som jag tycker är outhärdligt. Iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiih.

Dagens Youtubeklipp - Yö Rakkaus on lumivalkoinen

Med sommaren åt dörren kan jag för mitt liv inte låta bli och bli lite gråtmild och svårmodig och då gör den här låten sitt, för att den ut i varje minsta lilla detalj är så finsk som något kan bli. För dom som inte fattar ett jota så handlar det om kärlek, snö,kärlek, kärlek och femhundra liknelser för vad kärlek är.Förpackat i ett paket av etnopowerrock.

Dagens Youtubeklipp - Veronica Maggio Nöjd

Veronica I hear you. Men inte så mycket med killarna, där har jag liksom gett upp för länge sen och det kommer jag skriva om vad det lider. Det jag just nu är missnöjd med är solen. Inte nog med att jag inte blir brun, idag blev jag dessutom bara brun på ena armen för att jag råkade sitta snett och inte vände på mig. Aldrig nöjd.

Rara Rocky

I och med det senaste numret av Rocky Magasin drabbades jag väldigt hårt av insikten att jag verkligen, innerligt och nästintill förbehållslöst älskar den där bittra, lilla cyniska hunden och hans vänner. Dom kommer med insikter så mycket större än de jag själv drabbas av, men på ett sätt som gör att jag inte kan annat än mycket enkelt identifiera mig med dem.

Men det finns vissa saker med Rocky Magasin som gör att kärleken hänger på en skör tråd. Just för att serien är så fantastiskt, och kom nu inte och säg att Kellerman sålt ut, eller att den är alldeles för ojämnt och var bättre förr för det är skitsnack som inte under några som helst villkor går hem hos mig, så förtjänar den att förpackas i den allra bästa av förpackningar. Döm då av min förvåning när senaste numret innehåller sedan tidigare redan publicerade strippar. Det är ju tamefan skandal. Skämmes på er förlaget säger jag. Ni underskattar läsarna något enormt om ni tror ni kan komma undan med något sånt här, bara genom att tro att vi inte kommer ihåg vad vi redan läst, eller för den delen inte kommer tvinga er att stå till svars för det. Mycket dumt. Och vem var det som kom på den lysande idén att göra Kellermans handstil till en liknande, men sjukt mycket tråkigare och intetsägande textfont, som nu är vad som finns att beskåda på ledaren? Försvann gjorde det personliga tilltalet som jag, och förhopppningsvis många med mig, fann så bedårande. Känslan av att det verkligen var Kellermans egna, emellanåt slarviga stil, som välkommande mig som läsare till ett nytt nummer av tidningen. Med den här nya textfonten, som verkligen är anskrämlig, försvann charmen helt och hållet. Usch.

Men vad jag funderat allra mest på är just vilken typ av mervärde Rocky Magasin egentligen påstår sig kunna erbjuda läsarna. Jag kan förstå att dom som inte läser Rocky i DN har väldigt stor behållning av tidningen. Men nuförtiden går det ju att läsa Rockystripparna på DN:s hemsida, och i På stanbloggen, så andelen läsare som endast når honom via tidningen kan väl ändå inte påstås vara särskilt stor. Så därför undrar jag varför tidningen ändå i så hög utsträckning publicerar redan tidigare publicerade strippar, alltså sådana som gått att läsa i DN veckor tidigare? För den som läser DN vet också att DN ibland stoppar in riktigt gamla strippar mitt i alltihopa. Som trogen läsare upptäcker man det på en gång, eftersom dessa ofta skiljer sig rätt markant i upplägg men också går att spåra som äldre genom persongalleri och stil i tecknandet. Förpassas dessa först av DN, för att sedan hamna i något "icke publicerbara Rockystrippar" arkiv någonstans?

Frågan kring mervärde kvarstår, inte bara för att Rockystripparna bara är en repris av något man redan läst, men också för den andra serien Rogert, inte alls håller samma klass som Rocky, och för att tidningsartiklarna och recensionspartiet inte alls känns fullt lika helgjutna.

Femton facebookupdates

Eveliina mår som hon förtjänar. Eveliina är måttligt road.Eveliina slickar sina sår. Eveliina har pms.Eveliina dansar i duschen.Eveliina snaskar scones.Eveliina är sällskapssjuk. Eveliina är rastlös som bara fan.Eveliina är alla understimulerade människors språkrör. Eveliina äter just nu sitt femte äpple för dagen och hoppas det håller doktorn borta. Eveliina vill låta meddela att naproxen är en skitjävlakukdålig värktablett.Eveliinas toalett är trasig.Eveliinas MD är inte oldschool, bara väldigt bra när man ska spela in intervjuer så det så.Eveliina höll på att äta upp en nyckelpiga som druknat i hennes latte.Eveliina tycker senap är sjukt underskattat.Eveliina är sååååå missförstådd.

Facebookupdateraden har sakta men säkert kommit att ta över mitt liv. Den har ätit sig in i mitt medvetande och nu blivit en del av allt jag gör, oavsett vad jag gör. Strosar jag lugnt runt på stan så kan jag inte komma ifrån den, istället tänker jag genast i termer av vad som ska bli min nästa uppdatering. Vad lämnade jag Fb med för uppdatering det sista jag gjorde? Inte gick jag väl till sängs med en rad som sa Eveliina solar, för då har jag ljugit för hela Facebook i dom åtta timmar jag låg och sussade, så mycket bättre då att välja något mycket mer allmängiltigt som funkar oavsett om jag sover, solar eller äter. Som att senap ÄR underskattat.

Men med den där raden kommer också att man väldigt enkelt kan lära känna sina så kallade vänner. Vad man genom den säger, eller hur man väljer att använda den, säger i alla fall i mina ögon väldigt mycket om en människa. Det finns dom som använder den till inget annat än att basunera ut sin kärlek till alla, kanske för att hålla eventuella friare på avstånd, men också för att leva upp till bilden de har av sig själva som lyckliga.Eller dom där lite småhemliga människorna, som på allvar tror att man blir mer intresserad ju hemligare dom är, som inte säger någonting överhuvudtaget.Till er har jag bara en sak och säga, sluta smickra er själva genom att överdriva eran egen betydelse!!!Eller dom som helt enkelt inte fattar hur man använder den överhuvudtaget och aldrig tar bort iset, eller bara rapar upp verb på verb utan att säga så mycket mer. They come in all shapes and sizes.Vad som dock är fullkomligt uppenbart är att denna grej bara är ännu ett fenomen som med all önskvärd tydlighet står för den alltmer utbredda infantilismen i vårt samhälle. Här sitter alltså vad som för 100 år sedan hade betraktats som vuxna människor och författar storheter som "Eveliina är så jävla irriterad" som ett annat upproriskt tonårsbarn, pratandes om sig själv i tredje person på ett sätt som annars bara hört maktgalna människors till. Att ständigt inbilla sig själv att omvärlden på allvar sitter och väntar på vad som blir ens nästa drag, vad gör det med självbilden? Är man ingen om man inte uppdaterar sin uppdaterad i tid? Försvinner man då ut ur folks medvetande för evigt? "Eveliina undrar vad det kommer innebära för framtiden".

Dumheter

En elev blir så trakkaserad av sina skolkamrater att han slutar går i skolan.När rektorn tar upp saken med berörda lärare får han till svar att den misshandlande eleven kan slänga ur sig vad som helst och inte ska tas på allvar. Det ska jag ta i beaktande nästa gång jag blir hotad till livet, med den inställningen har man ju verkligen ingenting att frukta.

Bäva för bävern

Får man säga att en fyraåring som blir biten av en bäver får skylla sig själv??? Det är ju bara så jävla lockande. I synnerhet eftersom hennes pappa, medan hon närmar sig DET VILDA DJURET, fullkomligt obrydd står och filmar det hela. Det känns ju skönt att Maanu Aanpuu ger lite vägledning ändå, som påpekar att man aldrig ska ta på ett vilt djur. I hear you man.

Dagens Youtubeklipp - De la soul Me, myself and I

Men det finns visst hopp om ungdomen ändå.För när jag idag, i jakt på ett par snygga pumps med öppen tå gick Åsögatan fram, mötte några ungdomar med en stor bergsprängare i släpståg fick höra denna låt kunde jag inte låta bli att le stort.

Gråt

Jag grät som en liten barnunge när jag såg sista avsnittet av Klass 9 a igår. Och jag var förmodligen inte den enda. Emellanåt försöker jag av rent trots låta bli, bara för att jag inte vill att skaparen bakom ska ha vunnit en seger, för att genom den förutsägbarhet som kommer med den här typen av dramaturgi, ha lyckats. Men sen inser jag också hur dumt det är och sitta där och hålla gråten inne och gör en grej av att verkligen bli blödig och gråta uuuuuuuuuuuuuuuuuut.

Om inte kåt så i alla fall alltid tillgänglig.

Jag kan inte låta den där frihetstampongen gå okommenterad. Det jag främst reagerar på är bilden, där det står "No more excuses".Det gör mig förbannad för det förmedlar den ständigt närvarande uppfattningen om att kvinnor alltid är tillgängliga för sex. Nu kan hon inte ens skylla på mens. Vi måste få knulla henne, och vi måste få knulla henne när vi vill, hon kan inte skylla på någonting. Kom igen, låt oss knulla dig jämt. Seriöst. Det är ju en helt sjuk bild av sex och kön som jag vägrar ställa upp på.

Dagens Youtubeklipp - Klungan Folklivsfanatikern Job Andersson

Kom igen. Sätt er ner och lyssna på Job Andersson som berättar om hur det va förr i världn.

Amanda Jensen, snart hemlös

När jag är på det humöret, vilket jag är nu, väljer jag att misstolka varenda lite grej som folk säger, bara för att genom det illustrera det fullkomligt bisarra i deras uttalanden. När jag läser om hur Amanda Jensen blir hemlös om en månad känner jag spontant att det är ett mycket bra uppslag för en artikel om det hårda livet som föredetta Idoldeltagare. Man skulle kunna följa hennes liv på gatan, hur hon söker sig till olika parker, trappuppgångar etc etc. Vore ju synnerligen intressant att se hur hon tacklar livet som hemlös, vad det gör med en människa. Mm. Det tycker jag.Å andra sidan kanske hennes utstuderade sätt att gå ut i en gratisblaska om hur hon snart saknar bostad bara är en trevare, för att se om någon där ute kan tänka sig ha en liten etta någonstans i innerstan att hyra ut bara så där. Vem vet?

Dagens Youtubeklipp - The Roots Birthday girl

Inte bästa låten från skivan, men lätt den trallvänligaste.Trallandet sätter sig dock i halsen när man sätter sig ner och gör en textanalys. Kommer en längre recension av skivan så snart jag orkar, kan, vill och har fått inspirationen tillbaka.

Dagens Youtubeklipp - Sometimes Love Just Ain't Enough - Patti Smyth & Don Henley

Dagens Youtubeklipp - Afasi & Filthy Jobb

Jag befarar att denna kommer bli en radioplåga i klass med den där våldtäktslåten.Dagens unga.Dom har verkligen ingen smak.Stackare säger jag bara.

Det politiska budskapet, i den mån man överhuvudtaget lyckas höra vad den där killen frustar fram, är väl ändå behjärtansvärt. Men så är det också det enda. För förpackningen blir bara platt och jobbig och outhärdlig. Vilken tur att jag inte lyssnar på radio.

Dagens Youtubeklipp - SYTYCD Sabra solo Waiting for the world to change

Sitter och väntar på att kvinnor ska få lika lön för lika arbete. Att Sverige ska få en human flyktingpolitik, att alla papperslösa ska få amnesti, att tv-avgiften ska avskaffas, att CSN höjer fribeloppet, att regeringen ska bygga ut infrastrukturen, att Stockholm förbjuder stadsjeepar och lattemorsor i innerstan, att kunderna på jobbet tar reda på gata och gatunummer( korsning, taxistolpe och busshållplatsen funkar inte) innan dom ringer mig, att dom friger Dawit Isaac, höjer sjuksköterskelönerna och slutar skylla på inflationen, att folk tar FNs rop på hjälp i matkriget på allvar, att kriget i Kongo tar slut,att Svt kan lära sig hitta vettiga sändningstider för de program jag gillar, att det någon dag kommer vara idealt att vara kort, ha stora bröst, breda höfter, stor rumpa och breda fötter med högt fotvalv. Vad väntar du på?