Vad jag trodde skulle vara en sorglig, tung dokumentär visar sig vara en vass rolig dramedi med dokumentära inslag. Just de dokumentära inslagen gör mig osäker och emellanåt lite irriterad, hur kan dom överhuvudtaget tillåtas göra en sån är film om det nu är som filmen vill påvisa att det är?
Det finns dock aldrig utrymme att bli verklig arg eller upprörd, då tjejerna i filmen har vett att sätta saker och ting i perspektiv. Och vinner gehör hos sina medmänniskor, samma personer satta att vakta dem.Lojaliteten som växer fram mellan den ansvarige kaptenen, hans kluvenhet inför uppdraget, men också inför hela situationen som sådan, och hur han tar ställning för tjejerna och deras öden, är charmig och gripande. Med hjälp av komedi dissikerar man en politisk fråga som är absurd på gränsen till det skrattretande, på ett ytterst förtjänstfullt sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar