I åter till Cold Mountain befäster Philip Seymour Hoffman sin nästintill ohotade position som min absoluta favorit birollsinnehavare. För trots att han är en väldigt bra skådespelare så är han i mitt tycke som allra bäst i de många biroller han gjort. Dessa är desto fler, men han agerar då också på ett sätt som får i alla fall mig att undra om det är just för att en biroll ger så lite utrymme och tid att göra ett bestående intryck som gör att Hoffman alltid tycks vara i sitt esse. Han är oförglömmlig i en annan av mina favoritfilmer, Almost Famous, men också i Boogie nights och Happiness.