Att inte svara är också ett svar

Finns det något avsnitt av SATC som tar upp språklig förbistring? Som handlar om hur hur någon av tjejerna inte kan kommunicera med sin älskare? Hur de inte förstår varandra mer än ytterst bristfälligt? Nä, just det. Följdaktligen vet jag inte hur jag ska hantera en sådan här situation i verkligheten, då jag inte har overklighetens erfarenheter att luta mig emot. Särskilt pratsamt blev det då rakt inte, mer än rena artighetsfraser som avhandlade ålder, arbete etc. Och nu vill människan ses igen! Jag får sån ångest bara av att tänka tanken på att behöva träffa någon jag inte kan kommunicera med igen. Att ens kommunicera med honom om att ses igen är helt uteslutet. Han har, med vad jag tror är lite hjälp from a friend, författat två, om jag är snäll, rätt bedårande sms på väldigt dålig svenska. Gulligt kanske någon skulle säga. Själv får jag panik av tanken på att avvisa honom, då jag föreställer mig att han förmodligen inte ens kommer förstå att det är det jag gör.

Men sen får jag panik av känslan av att veta hur det är att inte få svar själv. Jag hatar det. Här lämnar man ut sig, gör sig själv sårbar med allt vad det innebär av möjlig förnedring, och så får man bekräftelse på alla sina misstankar när svaret uteblir. Att svaret uteblir är den värsta typen av avvisning man kan genomlida. Värre än ett brutalt uppvaknande i form av "Jag gillar dig mer som en kompis". Jag kanske överdriver detta, eller det vet jag att jag gör, men jag måste bara få bearbeta lite här.

För varje jäkla gång jag tar mod till mig att skicka det där smset, eller mejlet, så är det som om jag sätter hela min stolthet på spel. Det får bära eller brista! Om då svaret uteblir får jag det kastat i ansiktet att jag minsann inte ska tro att jag är något, hur kunde jag för mitt liv inbilla mig att han skulle gilla mig. Det borde jag väl ändå fatta, att han inte är intresserad av mig. Jag ljuger inte när jag säger att det är så sjukt mycket skönare att ta ett minst sagt ärligt, och kanske elakt, avvisande, för med brist på reaktion inte bara håller jag hoppet liv. Samtidigt dödas väldigt effektivt mitt mod.

Tråkigt nog föreställer jag mig att alla är precis som jag. Jag brukar vara ganska rak med mitt ointresse, men nu tycks det som om språkförbistringen gjort att jag ömkar den här arma killen lite extra, och alltså inte kan förmå mig själv till att skicka ett simpelt jäkla dumpningsmess. Men vad vet jag, han kanske tar avvisanden skitbra. Faktum är att han borde det. Han ser ut som en blandning mellan Fredro Starr och Tupac och borde inte ha några som helst problem att hitta någon annan tjej han inte heller kan kommunicera med. Det är ju inte som om jag är all that!