Det är minst sagt provocerande att Stockholms stad använder skattepengar och polisens resurser för att bli kvitt vad dom anser är olaglig affischering. Provocerande för att polisen väl, i alla fall i mina ögon, har långt mycket större problem att ta itu med. Provocerande för att metoderna för att motverka vad man betekcnar som skadegörelse är så skrattretande. Tipstelefon? Smstjänst?

Stockholms stad har i ett avtal med JC Decaux nu satt upp tavlor ämnade för vad de valt att kalla "fri affischering", där de affischörer som de senaste månaderna fått affischer runt om i stan nerrivna, nu under en del villkor kommer få informera om arrangemang. På vilket sätt affischeringen är fri, som ju sker på givna villkor, framgår inte.

Jag tycker det är löjligt, för att inte säga befängt. På det här sättet kommer man lyckas vända affischörerna emot varandra, då de tavlor som införskaffats inte på något sätt hindrar att affischörerna försöker täcka varandra. Snarare kommer de göra just det därför att utrymmet är så begränsat.
En annan aspekt som jag tror gör hela projektet verkningslöst är att stora delar av den marknadsföring som blivit nedriven har haft större företag som avsändare, företag som på det här sättet, trots stora summor att röra sig med i marknadsföringsbudget, ändå väljer en kanal som i Stockholms stads ögon inte är acceptabel. Dessa företag misstänker jag, kommer att fortsätta affischera just för att de kan ta konsekvenserna av sitt agerande, böta, eller helt slå sig fria från anklagelserna under förevändning att deras medarbetare affischerat utan företaget medgivande.

Jag kan inte förstå hur en affisch fäst på ett träd kan drabba någon. Hur kan det överhuvudtaget räknas som skadegörelse? Vem äger trädet? Och är det då ägaren till trädet som har rätt att sälja rätten att affischera på det? Man kan också fråga sig var gränsen mellan affischering och utsmyckning går.För om man så tydligt vill ta avstånd från affischering från klubb och konsertarrangörer är jag rädd att nästa steg blir ett krafttag mot den utsmyckning av vår offentliga miljö vi valt att kall streetart. Och detta gör det hela till en fråga om makt. Om vem som har rätt att uttrycka sig, var och på vilka villkor.