tisdag, december 08, 2009

Mina barn och andras ungar

Jag erkänner. Jag hör till dem som kan tycka att ungar kan vara förbannat jävla jobbiga. Går jag in på ett café där det sitter tre mammalediga kvinnor med sina bäbisar vänder jag i dörren och letar mig någon annastans. Jag ogillar sättet de brer ut sig på, det är kläder, skötväskor, nappflaskor och leksaker överallt, och det ska luktas i blöjor och rätt vad det är kanske någon börjar gallskrika och vägrar sluta. Kalla mig fascist! Det här är dock bara en av alla saker jag finner jobbiga när jag ska fika. Jag kan tycka att musiken är störande, tonåringar med deras mobiltelefoner och deras påfrestande tonårsspråk också kan vara rätt påfrestande. Det har tagit mig ett tag men jag har hittat ett antal ställen där jag kan slippa de saker jag irriterar mig allra mest på, och där jag kan ha överseende med de saker jag ändå irriterar mig på, de få gånger de förekommer.

Men jag skulle aldrig gå så långt som att kräva att mitt café förbjuder barn, barnvagnar och deras föräldrar. Även fast jag tycker illa om småbarn, tycker jag hela den grejen är rätt absurd. Jag förstår inte riktigt vad den bottnar i. Är det rent och skärt maktmissbruk? Missunnsammhet? Vill jag verkligen gå på ett café som stänger ute delar av kunderna? Är det en atmosfär jag vill vistas i? Där vissa är mer välkomna än andra?

Aversionen mot barn är på något sätt okej. Det är okej att inte gilla barn. Varför vet jag inte, men det är ingen som ifrågasätter att man hatar små söta saker som för det mesta är rätt bedårande. Skulle man byta det mot djur, handikappade, norrlänningar eller långväxta, skulle det vara annat ljud i skällan. Det skulle inte vara politiskt korrekt.

Även om förbudet mot barnvagnar är ganska harmlöst tror jag det i längden kan vara farligt. För i takt med att olika grupper blir allt mer segrergerade så minskar också toleransen och förståelsen mellan dessa grupper. Barn kommer det alltid finnas i vårt samhälle, och det är väl något jag kan tycka att man som vuxen människa får lära sig att hantera, inte bara springa på barnvagnsfria caféer resten av sitt liv. För om det till slut bara finns barnvagnsfria caféer, kommer de barn som ändå vågar sig ut på stan med sina föräldrar få utstå ett hisekligt spott och spe.

3 kommentarer:

Linnea sa...

http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2009/12/barn-nej-tack

Eveliina Kokko sa...

jo det var lite apropå det jag skrev inlägget men jag orkade inte länka.

rebella sa...

Hej Eveliina,

Såg att du efterlyste en parfymblogg på ett annat ställe. Du är välkommen att besöka min blogg!