söndag, maj 21, 2006

La la Lordi



Patriotism är allt en rolig känsla. Hur annars ska jag beskriva känslan av stolthet som jag känner över att Lordi nu för första gången någonsin kammat hem segern i Eurovisionsschlagerfestivalen för Finlands räkning ?
Hockeyfinalen i OS mellan Sverige och Finland fick mig att sitta och bita naglarna. Speciellt då Finland som bäst ledde. Och när det sedan sakta började gå utför för Finland och det stod klart att Sverige återigen slagit Finland så höll jag nästan på att börja gråta. Då hade jag verkligen viljat se Finland vinna och ännu bättre slå Sverige. Det var nästan så att en eventuell vinst över Sverige hade gjort segerns sötma ännu sötare.
När nu Lordi så oväntat väntat går och vinner hela rasket så är jag stolt bara för att de kommer från Finland. Inte för att jag tyckte låten var bäst, showen mäktigast eller artisten den mest skickliga. Jag är bara så där löjligt fånglad som när man råkar vinna på skraplotten. Inget man väntat sig men ändå något man hoppats på.
Samtidigt så visar Lordis vinst på hur vad som är att beteckna som schlager håller på att urholkas. Länge har det funnits en formel de flesta länder följt kring vad som tros funka och följt denna formel. Men då Ruslana för två år sedan vann med en låt som lite bröt avvek från formeln, då hennes mer byggde på en underhållande scenshow, så skickade nästföljande år flera länder bidrag med en så kallad etnisk touch och satsade mer på scenshowen än låtmaterialet. Ändå vann Grekland.
I år var det så återigen dags att mer låta showen än låten tala. Det här är roligt för det kan göra festivalen musikaliskt bredare och mindre förutsägbar. Men det blir samtidigt enklare för riktigt dåliga låtar att gömma sig under en scenshow utöver det vanliga. Och då bortser jag från att folk ändå proteströstar på bidrag av Litauens slag. För någon annan förklaring kan det väl rimligen inte finnas till att låten lyckades ta sig vidare ? Att showen spelar allt större roll blev extremt tydligt ikväll då Frankrikes bidrag, som musikaliskt sätt var det bästa i hela startfältet, kom sist utan en enda röst. Hade showen och startnumret varit annorlunda tror jag det gått betydligt bättre.
Det är intressant att se hur olika länder resonerar och vad de vill ska representera dem. Spaniens bidrag var rent ut sagt gräsligt men å andra sidan så hade landet vad jag förstått ingen riktig uttagning utan bestämde sig helt sonika bara för att skicka Las Ketchup med en låt utan att låta befolkningen säga till om något. Jag hade kanske föredragit vad som helt med Juanes före Un Blody Mary men så gick det ju inte så bra för Spanien heller så då kanske de lär sig till nästa år. Då lär det bli en show utan dess like.

Inga kommentarer: