Igår var det Mors dag. Två opublicerade inlägg vittnar om svårigheterna att kunna göra min mamma rättivsa i något slags hyllning. Det tog en dags funderingar innan jag insåg vad som skulle vara det rätta.Jag gav mig själv utmaningen att försöka hitta en tv-mamma minst lika god som min egen men har bara mött bevikelse efter besvikelse. Visst är det tur att verkligheten överträffar dikten! För mammorna på tv har alla slags bekymmer, bekymmer som nästan alltid gör dem till sämre mammor än vad de skulle vilja vara. Jag tänker framför allt på Christin Lahti i Bobby & Jack. Hon saknar förmågan att leva upp till bilden av hur en bra mamma ska vara för att hon ständigt påminns av sina bägge söner om vilken dålig mor hon är, och vilka dåliga val hon gjort. Eller för den delen mamman i Sjunde himlen. Inte bara är hon en god hustru, en underbar dotter och syster. Hennes sju mer eller mindre regerliga barn vittnar om en helt makalös förmåga att uppfostra barn till goda kristna. Även om barnen emellanåt beger sig ut på egna äventyr så är Annie Camden tvmammornas svar på MacGyver och kan göra en balklänning av en kökshandduk. Inte tröttnar hon hellre på att ständigt förmana sina barn. Men hon skulle inte kunna vara mamma åt mig. En som dock gärna skulle kunna få pröva är en blåhårig mamma från Springfield. Marge Simpson påminner med sitt sunda bondförnuft om min egen mamma. Hon kan leva med att Bart är busig, Homer lat och ser Lisas potential men ställer inga krav. Viktigast av allt är nog att hon aldrig kommer sluta älska sina barn, oavsett vad de att gör av sina liv. Precis som min egen mamma. Med den skillnaden att min mamma faktiskt finns i verkligheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar