Och så har jag, efter många om och men, hittat en bikini. Den är så snygg att jag inte vågar prova den ( av rädsla för att den inte ska passa låter jag hellre bli och suktar lite på avstånd). Den är inte dyr med någon annan än mina, min farmors och min mammas mått mätt. Men för oss är allt som inte är billigt, det vill säga på rea, dyrt. Och till och med om det är på rea ska man ta hänsyn till ursprungligt pris, samt om man skulle köpt varan till det priset. Bh:n kostar i det här fallet 260 kronor. Min smärtgräns går vid 200. Trosorna kostar 170, och där går min gräns vi 120. Kan någon bota mig från min finnesnålhet? Is there a cure?
Jag försöker nu som bäst rättfärdiga det här köpet för mig själv. Med att jag behöver den. Att gå omkring i en som är trasig, eller i en som är omaka, och därmed se ut som någon jäkla tattare ( no offense) borde ju inte finnas på kartan. Likväl låg jag så sent som idag och stekte i en multirandig halterneckbh illa kombinerad med en brunlila trosa som jag köpte på rea på Ellos, och som jag vägrade lämna tillbaka, trots att den var för liten, för att den ju var så billig. Jag trodde nämligen i min enfald att jag skulle hitta en bh i samma nyans av chokladbrunt, men har i det avseendet kammat helt noll. Jag borde alltså inrikta min bikinijakt på att hitta en bh i brunt att komplettera mina trosor med, istället seglar den här fullkomligt ljuvliga skapelsen upp och distraherar mig fullkomligt. A well, den som lever får se.
tisdag, juni 23, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar