Istället för fotboll- sudoku

Återhämtningen skulle bli så mycket svårare om det inte vore för att jag lyckas förneka känslorna av sorg jag känner med hjälp av DN:s sudoku. Känns alldeles lagom världsfrånvänt att för ett tag istället för att bara prata fotboll med sin omgivning som varken vill eller orkar bry sig bara låsa in mig med min hjärna och en sudoku och inte behöva tänka på att det kommer ta minst två år tills jag kan oja mig över alla de saker jag så har ojat mig över de senaste veckorna.

Men ibland lyckas verkligheten knacka på. Speciellt när den verkligheten visar sig sakna alla kontakt med den verklighet den påstår sig tillhöra. Som när City i sitt gatumode i dag skriver durack om doo rag. Jag skämdes. Jag skämdes lite mer och skäms fortfarande. Om det är något man som journalist är osäker på så frågar man, hela poängen är att lära känna olika världar och skildra dem. Det gör man inte genom att kalla en doo rag för durack.

Kanal 5 har börjat visa andra säsongen av So you think you can dance. Och bara över en säsong så har Nigel fått storhetsvansinne. IDOLSimon är i jämförelse bara sjukt elak. Nigel är äckligt pompös och det är tveksamt om jag kommer orka med mannen till säsongens slut.

Nu börjar Easy Rider. Ciao!