Lite Halohat

Varje gång något jag inte finner bra eller av minst värde hajpas sönder i tv, tidningar och radio känner jag mig å ena sidan helt jävla dum i huvudet, som inte fattar grejen, eller som den enda förnuftiga människan i hela världen som har förstånd nog att inte haka på i gruppsykosen. Just nu gäller det det skamlösa hyllandet av låten Halo. Jag förstår det inte. Jag tycker låten mest är irriterande, pretentiös och ofattbart tråkig. I synnerhet operasticket känns så blasé att jag hellre skär mig än lyssnar på det en enda gång till.

Låten är en sak. Men sen kommer hajpen på det. Nu senast Nollnolltalets skribet Adam Svanell som tycks älska den här låten till döds och riktigt dränker Beyonce i superlativer. Det blir så patetiskt. Det är en okej bit, men det finns väl ändå bättre låtar av henne, av andra souldivor? Det känns som om man helt saknar proptioner, inte stannar upp ens för en sekund och är det minsta självkritisk, och det är ju just det som är så tragiskt.

När blev superkomerisell amerikansk rnbsoul något fint? Och är det okej bara för att det är Beyonce som framför låten? ( Ja uppenbarligen eftersom Kelly Clarkssons låt som bygger på precis samma ackordföljd i Svanells och så många andras öron är dålig och det för att det är Clarkson som inte kan leverera för att hon är tråkig och duktig). Det tycker jag är sorgligt. Varför måste man ständigt jämföra låtar med varandra, varför är det som om det pågår en ständig tävling om vem som är bäst? Jag tycker inte låten är bra nu, jag skulle tycka att den var dålig även om det så var Mary J som framförde den. Det är en dålig låt, den blir inte bättre bara för att Beyonce framför den. Är det så svår att fatta? Sluta smöra.