...

Igår, precis som så många andra torsdagar denna höst, var jag på standup. Det är faktiskt inte så grabbigt eller svennigt som man skulle kunna förvänta sig, och de flesta akterna är rätt grymma! Men det som jag började fundera på igår, det är de där tjejerna som går på dejt på standup. I annat fall skulle jag väl vilja påstå att standup är ett utmärkt sätt att testa sin partner på. Man ser om man har samma humor, om han eller hon kan slappna av eller är så där avtändande självmedveten att hon mest sitter stel som en pinne hela kvällen.

Och igår var det en tjej där. Hon lyckades rätt väl dölja sin osäkerhet bakom en enorm fasad av förakt. Medan vi andra skrattade oss dubbelvikta så kollade hon på oss som om vi var fullkomligt dumma i huvudet. Jag skämtar inte. Kanske att jag överdriver en smula, men det är en helt annan sak. Nu var det bara jag som tänkte på det, förmodligen. Och hennes arma lilla sällskap som säkert var den som föreslagit att de skulle gå på standup öht. Och så klart så gick de i pausen. För såna där gånger spelar det ingen roll om de är två eller fem i samma sällskap. Bara för att den där enda bruden inte har roligt, och känner sig så sjukt obekväm med att inte ha det, så lyckas hon övertala alla de andra om att de borde gå. Det har ingen som helst betydelse att de andra har roligt och faktiskt skrattar, hennes förakt gör dem osäkra i sin tur, och gör att de vill gå bara för att slippa den där känslan av att de är fel när hon undrar varför de har så roligt.

Men sen har vi de där tjejerna som inte vågar. Som ber om sin partners tillåtelse att skratta. Som inte kan skratta om inte han skrattar. Det gör mig ännu ledsnare, för att det är ännu sorgligare. Det är tjejer som borde ägna ett år eller två åt att hitta sig själva, hitta tryggheten i sig själva, innan de ens kommer på tanken att börja träffa någon. Hela deras liv kommer vara en enda lång jakt på bekräftelse. De måste avbrudifieras. Måste. Eller måste och måste. Jag förstår bara inte vad gott som kan komma av att vi har så många tjejer vars existensberättigande ligger på om de har något värde i sina partners ögon.