Tom Alandh är lätt en av Sveriges, för att inte slå till med världens, bästa dokumentärfilmare. En gång i tiden drömde jag om att bli det men gav upp den drömmen mest för att jag är mer intresserad av berättelsen i sig och inte anser att den nödvändigtvis måste berättas med ljud och bild.
Tom Alandhs hantverksskicklighet är avundsvärd och han är i mina göon en minst lika god journalist som filmare. Även om dokumentären Svt visade förra veckan, Det svåra livet, inte hör till mina favoriter visar den ändå prov på vad som gör Alandh oöverträffad. jag ser den framförallt just för att jag vet hur bra Alandh är, annars skulle jag lätt skygga för en dokumentär om en kvinnlig hemlös narkoman.Ämnet är deppigt så det förslår. Såväl Pia, filmens huvudkaraktär, som publiken pendlar mellan hopp och förtvivlan. Ja, men så kan hon då inte en gång för alla se till att fixa sitt liv, tänker man i ena stunden. För att i nästa, när hon sitter i möte med en minst sagt cynisk socialarbetare inse att med det stödet så krävs det en järnvilja för att klara av någonting överhuvudtaget.
Ikväll visas den andra dokumentären om Pia, Det nya livet, som är filmad några år senare för att följa upp hur det gick för henne. Missade ni den första så går den att se på Svt Play, och där läggs även Det nya livet senare i veckan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar