För skillnaderna är stora och omöjliga att bortse från. Då, även under tredje säsongen, så gick serien, till skillnad från idag, i ett aning apelsingult ljus och den blå färgen från läkarnas scrubs skrek verkligen. Idag är ljuset dovare och färgerna har förbytts till att vara mer mångfacetterade. Då började varje avsnitt med några sekunders kontemplation, en förutsägbar ansats, lugnet före stormen om man så vill, för att sedan kasta in tittaren i handligen då det inte sällan handlade om bilolyckor, gängkrig, osv. Idag präglas serien desto mer av det stora galleri av karaktärer man lyckats samla på sig, och ett försök att kunna förvalta alla dessa karaktärer och deras inbördes relationer, mer än vad som faktiskt händer på sjukhuset. Både på gott och ont.
Redan innan jag sett så gamla avsnitt som de som nu visas hade börjat sakna de basketmatcher som under lugna pass kunde utspela sig mellan DR Ross och DR Green. Eftersom män inte kan prata känslor så hade de tu under dessa basketmatcher chans att göra just det under förevänding att det inte var känslor de i första hand pratade om, utan basket dom spelade.Basketmatcherna är ett minne blott då ju DR Green dött i cancer och DR Ross flyttat till Seattle. Inte längre frodas den typen av vänskap som man tidigare kunnat se. För den mellan Ross och Greene var speciell, precis som den mellan Greene och Lewis.
Sköterskorna, som hamnat helt i skuggan av läkarna, är de enda som också varit med från seriens början. Och just att de har en sådan undanskymd roll gör också att de lätt glömms bort. Chuny verkar för övrigt vara seriens så gott som enda latinoalibi. Så fort det kommer in en skrikande latinounge (som gott som alltid blivit skjuten i ett gängkrig där våldet bara går ner i åldrarna) så ropar så väl Kovac som Carter på Chuny. Just hur rikare porträtt av sköterskorna är mer än plågsamt frånvarande säger mer om manusförfattarna är egentligen någoningt annat. Bortser man från dem har endast karaktären Susan Lewis, som varit frånvarande några säsonger, och John Carter, även han borta ett tag, hängt med från starten. Med sådant bortfall av karaktärer är det ofrånkomligt att som tittare leta efter andra återkommande drag, eller hur som helst hitta dem. För hittar dem gör man. Serien har många manusförfattare och det märks när man börjar analysera handlingen och karaktärerna närmare.
-Serien måste alltid ha en sur kille. Det började med Peter Benton men nu är det lika mellan Victor Clemente och George Pratt.
-Översköterskan ska ha en lite större roll än de andra sköterskorna men inte en lika stor roll som läkarna. Det började med Carol Hataway, fortsatte med Abigail Lockhart för att nu vara Samantha Taggert.
-Samma översköterska ska ha det lite struligt med familj/pojkvän eller kombination av bägge. Hataway försökte begå självmord,blev lämnad vid altaret,köpte ett fallfärdigt hus, hade en pojkvän med posttraumatisk stress och hade ett onoffförhållande med DR Ross i typ tre säsonger innan hon födde hans tvillingar. Lockhart var lagomalkis och hade en mamma som var manodepressiv och en lillebror som var lite mer manodepressiv, hade först ett förhållande med DR Kovac, sen ett med Carter för att bli dumpad utan att veta om det, sen bli ihop med Kovac igen och nu vänta hans barn. Samantha har ett ex som sitter inne och innan han gjorde det dök upp och skulle försöka ställa allt till rätta samt en son som har diabetes och skolkar hela tiden. Och även hon har varit ihop med Kovac.
-Kandidaterna kommer och går. Och kommer tillbaka för att bli atläkare och specialister. Ett återkommande inslag som blir intressant när man ser hur Carter genom åren förändras från hoppfull idealist till en idelisk realist som aldrig kommer sluta hoppas.Om serien håller på lika länge till kommer Carter snart bossa över hela sjukhuset. Om han nu kan slita sig från att rädda resten av världen vill säga.
Procentuellt är det intressant i vilken grad karaktärerna på just den här akutavdelningen faktiskt blir kära i varandra. Oftare i varandra än i folk utanför sjukhuset faktiskt. Green blev ihop med Corday som dejtade Peter som var ihop med barnläkaren som faktiskt gifte sig med en polis utanför och adopterade en aidssjuk pojke. Kovac har varit ihop med så väl Abby, Chuny och Sam. Abby har varit ihop med Carter. Dr Pratt har varit med Chen, Neela har varit med Gallant.
När jag och bekant över MSN resonerade kring vilka serier som borde lagts ner för länge sen, vilka som las ner i precis rätt tid och vilka som varit för korta så sa hon bara i förbifarten att E.R kanske skulle må bra av att börja sjunga på sista versen. Själv är jag alldeles för nostalgisk för att våga ens tänka tanken på hur jag skulle klara mig utan E.R. Jag vet att den börjar bli tjatig och mer såpa än dramaserie men jag känner så mycket för karaktärerna och vet ingen nu serie som skulle kunna fylla det tomrum som skulle uppstå. Och om dom lägger ner E.R, vem ska då ta hand om mig när jag måste åka in på akuten?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar