Jag har kanske inte världens längsta tålamod, och gudarna ska veta att det sätts på prov så gott som dagligen. Men ibland så undrar jag verkligen om det är mig det är fel på, eller om det möjligtvis kan vara så att det är resten av världen som är helt uppåt väggarna galen.

Imorse tog jag det tidiga flyget från Falmarks flygplats. Planet skulle lyfta 6.35 och jag var följaktligen där ungefär tjugo minuter innan för att checka in mitt bagage. Jag och alla andra hundra personer som skulle åka med samma flyg. Och då teknikens under aldrig upphör att förvåna så kan man som passagerare nu själv skriva ut den där fina remsan som ska sitta på bagaget. För detta ändamål fanns på Falmarks flygplats tre stycken maskiner, korkat nog utplacerade p r e c i s vid ingången till vänthallen. Kön från de tre apparaterna sträckte sig en liten snirklig stig i ankomsthallen vidare genom dörrarna och nästan ut på parkeringen (okej, kanske inte riktigt så långt ut,men skulle kunna). Detta var irritationsmoment 1.

Nästa uppstod då kön gick mer än lovligt sakta, allt till följd av att apparaterna erbjöd alltför många möjligheter. Jag vill skämtsamt påstå att vissa människor inte kan hantera valmöjligheter, det gör dem ängsliga och alldeles för eftertänksamma och slutligen, när det slår dem att hundra pers står och väntar på att dom äntligen ska bestämma sig om de vill sitta vid fönster eller gång, så stressade att de gör ett misstag och får börja om från början.

Väl på planet, där jag valde att sitta vid gången för att slippa tränga mig förbi mina medpassagerare vid ett eventuellt toalettbesök, så informerar snart personalen att någon glömt en mobil i säkerhetskontrollen och att om någon missminner sig att de saknar en Nokia kan trycka på knappen för kabinpersonalen varpå de då kommer med den. Raskt börjar alla som känner vid sig att de har en Nokia känna efter i fickor, jackor och väskor för att se om de glömt nallen eller inte. Varpå en kille med dagens i särklass rufsigaste hår inser att han saknar sin nalle och får lite lätt panik och så klart ska böka sig förbi sin sätespartner och leta reda på flygvärdinnan. TROTS ATT FLYGISEN JUST SA ATT MAN KUNDE RINGA PÅ HENNE!Han kommer tillbaka minuten senare utan mobil då det inte ens var han som glömt sin mobil. Hur svårt kan det var att försäkra sig om att man faktiskt saknar mobilen och då trycka på knappen precis som man blivit tillsagd? Tydligen svårare än att någon med rufsig frisyr ska klara av det.