101209

Jag älskar att kasta saker. Åh vad jag älskar det! Sen jag flyttade in i min lägenhet har det blivit något av en tvångstanke. Jag kastade säkert två säckar med kläder,skor och väskor som gick till Läkarmissionen, och det kändes så obeskrivligt sköööööönt! Jag vill inte ha mitt hem nedlusat med en massa saker jag inte använder som bara tar upp en massa plats. Vill inte. Min mardröm är att jag vaknar om femtio år och inte kan röra mig i min egen lägenhet för att jag samlat på mig så mycket grejer. Jag är absolut livrädd för att bli en "hearder", en sån man ser på Rent hus. Min farfar var det. Det gick ju inte direkt till överdrift, både han och farmor har den lätta efterkrigstidsvarianten där man på allvar tror att ett tredje världskrig är stundande och man närsomhelst kan få ett tryckande behov av stubintråd. Eller en fullkomligt obegripligt oetisk rävsax anno 1880. Nog för att vi använda rätt mycket av grejerna, men så sent som för två år sen tömde vi en hel, jag driver inte, bastu som var fylld av gamla bildäck. Vad farfar tänkt göra med dem får vi aldrig veta.

Men sen älskar jag att slänga saker för att det betyder att jag gör plats för något nytt i mitt liv. Idag har slängt en schampooflaska, ett par väldigt välanvända Triump Blissy och ett par strumpbyxor. Nu är det inte som om jag kommer springa till Vällingby Centrum imorgon och köpa nytt, i synnerhet inte eftersom jag precis köpte tre par trosor. Men i mitt huvud är det som om det rent mentalt blir mer plats fysiskt också även fast jag köper en ny flaska schampoo. Jag tror det hör ihop med att jag brukar köra överlappande. Ett tag behöll jag strumpbyxor som var trasiga där man inte såg det. Sen tog pappadelen av hjärnan över och intalade mig att jag inte är fullt så fattig och jag började tillåta mig själv att slänga dem även om de bara var ett hål i grenen. För om jag låter det här gå för långt så slutar det med att jag har kanske tre halvtomma flaskor schampoo och om det är något jag hatar lika mycket som jag älskar att slänga saker så är det. Halvtomma saker. Då vet man ju att man i själva verket har en full flaska och det kommer ta evigheter innan man får köpa nytt. Superjobbigt.

Som av en händelse är det en massa grejer som håller på att ta slut. Min parfym. Cristal Noir från Versace som kostar alldeles för mycket. Det finns ungefär tre utekvällar kvar i den. Bara tanken ger mig lite ångest. För när den är slut ska jag nämligen köpa Diors J'adore Dior istället. Och det kommer ta ett tag innan jag har bägge igen.

Mitt tvättmedel kommer inte ta slut än på ett tag för han som bodde i läggan innan lämnade kvar en monsterförpackning! Och jag hatar att köpa just tvättmedel ( och topapper och tandborstar) så det känns grejt. Just toapapper är så tråkigt att lägga pengar på att jag helst vill låta bli att tänka på att jag faktiskt gör det så därför är min plan att fylla ett helt skåp med toapapper så jag klarar mig till påsk. Det är ett led i att bli vuxen. Vuxen 2011 kan vi kalla det projektet.

Ah well. Nog om detta. Det var mina tretusen tecken.