Min mamma är något jag betraktar som lite lätt konservativ flummare. Hon förstår sig inte på one night stands men tror på änglar och energier och sånt. När jag var tio år hade hon läst någonstans om en undersökning där man klätt in tomater i olikfärgade papper. Ett rött, ett vitt och ett svart. Tomaten klädd i svart blev övermogen vilket man tolkade som att man går upp i vikt av att klä sig för mycket i svart. Att man klär sig i svart för att man redan är tjock och sedan inte märker att man blir tjockare för att svart är så smickrande tycks inte ha slagit teamet bakom denna skakande rapport.
Nu var ju jag en lättpåverkad tioåring när jag hörde detta, så det har liksom stucked with me och när jag nu konstaterar att jag har svart nio dagar av tio så får jag sån ångest! I bastun på F&S funderade jag på om jag skulle tvinga mig själv att två dagar i veckan inte få ha svart. Men det funkade inte. Jag har försökt. Har massa färggladda kläder men det funkar inte. Istället tänker jag bara på hur mycket jag kommer gå upp i vikt. Inte för att jag äter scones från Espresso House utanför att jag har för mycket svart.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar