I perioder blir jag uppriktigt deppad för att det inte kommer något nytt. Jag går och nöter samma jävla grejer som jag redan lyssnat på till leda. Men sen ba kapow, så kommer det massa nytt fräscht och jag hittar en anledning att leva igen.

Bäst är ändå Broken dreams. Väldigt mycket godnattsaga över hela låten men jag tycker ändå den andas hopp, paradoxalt nog.